Dragha

dragha Old Swedish word can mean:

dragha

L.

dragha

sabsolut: lj tunne öll fiskerne for vj öre, tha the nw siST droga at myn herra koningx nadh DDa räkenskaper från 1430-talet och från åren 1460--1473. Utg. genom J. A. Almquist. 1926. [Beteckningen Borgm avser de borgmästareräkenskaper som äro tryckta s. 337--356 och Kämn kämnärsräkenskaperna s. 359--480].">Skotteb 380 (1463, Kämn). fiskerna j tunne öll for viɉ (6 1/2) öre, tha the drogha i fateBuret ib. fiskerna, tha the drogha vpa fateBuret ij reyser, for öll brödh o sild ɉ (1/2) mark ib 381 (1463, Kämn). - draga, föra, bringa. bildl. at hafwa knyff eller naall, är ey syndh, än aff mykin girligin akt j theres gerningh ok värde görä theres äghäre til propreetarium ok dragha ther medher j dödheliga syndh J BuDDes b 171. " mädhan swa är, at hwar en människia aff naturlike skapilse dragx (ducatur) til at wpspöria sina opbörian" SpV 3. at wi alle sculom thera bäggiäs osämio til en gandzkan winscap dragha vm alt thet thöm i mellom här till hafuer farit vm thettä sama godz SToria. Utg. af E. Grönblad. 1857.">FMU 1: 382 (1381). än tha at mannen, aff idhkelike öffning dragher thätta til een wana (in usum portavit) DDe. Utg. af R. Geete. 1899. SFSS.">Mecht 284. engin syndh är swa äth, oc nadhelikin, om hon dragx j wanan (veniat in usum), at hon wardher ey dödhelikin DDe. Utg. af R. Geete. 1899. SFSS.">Mecht 283. " ath thenne hälpin nu görs dragis ey til lsidhwäniä Reuterdahl KykoshiST III 2: 529. the forscripne fyre biscopa oc fyre leek män. .. skulu a en nämpdan oc wissan STadh oc dagh til saman koma oc thänna forsaghdo ärinde til ända dragha" SToria. Utg. af E. Grönblad. 1857.">FMU 1: 360 (1376). gode men, drager tette til amynnelse STb 3: 414 (1499). ängin liffuer thän nw, som annat weet äller kan dagha til minnes Priv f Sv ST 129 (1454, avskr.). oc haffue severin eder swen oss loffuat ath han skall draga eder thet till minnes SToria. 1816 ff.">HSH 14: 87 (1526, Brask). - översätta (till). med prep. i. sancte ieronime,. .. thu drogh i lathin alla the hälgho scrifft SvB 410. 3) draga, utdraga, blotta (Vapen). han oc hans dreng drogo kniff aath hanis dingxSTad STb 1: 28 (1475). han haardrog och droff kniffwen aath peder jönsson ib 356 (1482).

dragha

7) uppskjuta. " at dragha thät länge (differre) är mik dödher Skrt Uppb 102. - abs. at thu thic ekke bätra, vtan draghir fran dagh oc til dagh" Hel män 120. - draga ut på tiden (för ngn). mz myken lämplelighet drog hon for diomedem oc for halade hans hop Troj 179. - Jfr SDw 2: 1209. 11) bära, Vara kläDD i. borde henne ey dragha eller bere GUl eller brem STb 2: 353 (1489). " ena bön til borgameSTarana och radit om ingegerdh. .. ath hon her epter matte draga GUl, hermelin. .. grasskyn eller sölff" ib 3: l48 (1492). 12) bära ss laST, laSTa. jngen lax schal mera vtföres än medh STadzins kraff. wel, swa mykit han formach at draga STb 3: 393 (1498). 13) bära, bildl.: i sitt mellanhaVande (med ngn) visa, ådagalägga. saa haffue wij jnteth annedt fwnnedt med thom her hoss oos wthen redelighet dragit med STadhen, giört lige och reth effther theris formage STb 5: 334 (1521, Kop.). 14) bära, Vara underkaSTad, beSTrida. then skat äller twnge ther kwnne paa löpa, skolom wy ok weliom. .. gerna sielffwe dragha SD NS 3: 265 (1417). - bära tåla vid. jngen är pliktogher dragha skadha mädh honom Vallius. 1845.">PM Skr 52. lindwid och jens wordsataren drage huar there !UDDA_TECKEN? (1/2) skade om ij tunnor öll, som hade bort löpit j lindqidz skip for jensse STb 4: 197 (1511). 17) åvägabringa, sätta i gång, STälla till? Se SDw 2: 1209. 18) leda, föra. - dragha til godho, lända till gagn. när the (ɔ kyrkenes friiheter oc priulegier) oc riDDerscapens warder förkrenckte i then motte wite wi ey huad annere priulegier riiket kan haffua thet rikesens inbyggare kan drage til gode SToria. 1816 ff.">HSH 13: 108 (1524, Brask). 21) ha dragning åt, tyda på, vittna om? manga sySTra gifua vt badhe mat oc ööll. .. oc annat tolkit thätta synis dragha til eghelikheet oc eghnan wilia FOVkl211. - syfta (på), ha avseende (på). med prep. til. lösordh som dragha til gifftomaal ällir wärdzlighin tidhande FOVkl 217. scal ey STädhias nakrom at göra naghot til at vtgiffua enkaarligha luffuor wanta helgha domahws ällir lannat tolighet som draghir til wärdzlica människia täknadh ällir fafänga ib 216. 22) dragha ivir et, STämma överens, STämma. them (ɔ Pedher Olsson och STaffan VäSTgöte) drogh ecke offuer et rekinskapin STb 1: 32 (1475). - dragha ivir eno, opers. komma över ens. med dat. el. ack. haffwer oss än til tessen dagh dräghith öffwer ena PMBref 302. - ivir eno draghin, överenskommen, uppgjord, beslutad. alle thesse forscrefua STykke oc artikella äro swa ouer eno draghne mällan fornämpda war frända konung erik oc fornämpde hans radh oc män rikesens i swerike oc oss i alle mato, som foe screfuat STar Rydberg Tr 2: 662 (1396). - dragha lika, STämma överens (med), STämma (med). huilkit tal lika drogh medh thet jöns matsson hade bereth STb 2: 268 (1488). - STämma överens (med), passa (till). med prep. äptir. yxen drogh lyka epte sarith lykit hade STb 3: 411 (1499). 23) draga, tåga, begiVa sig. dragha til baka, draga sig tillbaka, retitera. nar capitenaren förmerker ath honom är ey raadelikith tha STridha skla han ganskans warliga drägha til baka Vallius. 1845.">PMskr 157. ib 158. " dragha sina färdh, (be)ge sig av. här epter wiliom wij draga wara färd" Troj 95. - dragha sin vägh, ds. fienderne. .. hade aktid dragit theris wäg STb 5: 260 (1519). 26) ha dragning åt, övergå i, skifta i. the (ɔ höns) som ärw hwithe äller dragha mykith til hwitan lith Vallius. 1845.">PMSkr 251. " bolus armenus är en röd jord oc ey STen, draghandis til brwnhet" ib 463. 27) draga ut, tänja, STräcka; spänna, sammandraga i kramp? när fäth. .. ledze är ath ätha. senorna dräghas (neruorum intentio) Vallius. 1845.">PMSkr 227. - draga, genom tänjning tillverka. giffuer oc akt pa i norenberg oc annorSTadz ther iärntrad drages, pa theres reskap oc scriffuer alt i en lithen book SToria. 1816 ff.">HSH 13. 113 (1424, Brask). - dragha munnin, draga på munnen. subridere litit lee commvniter drago munyn GU C 20 s. 526. 28) uppg till, belöpa sig till. sudance hielp aff biscop STolen drager ey högre än duos solidos de qualibet ecclesia pro chatedratico ther i STik tet SToria. 1816 ff.">HSH 13: 45 (1524, Brask). när eder nade teches thet lathe förslaa (ɔ: beräkna) huad thet kan drage warder thet mycket myntre än eder nade förekommit är ib 46 (1524, Brask). 29) ha att betyda, spela ngn roll. framdelis thalade the (ɔ befraktarna) skypparom ytermera til om kopper, the skulle haffue jnne dulth medh sigh. .. huilket ther vtjnnan fandz theris faaktunnochet, ath the ey betre wiSTe, ok kunne lytet draga pa theris (ɔ befraktarnas) deel, som sith miST hadhe STb 2: 460 (1490). " gaffs niclis GUlsmetz pige karine ffrii och quit fför then szak niclis GUlsmetz huSTrv hade lagt henne till. thet kunde jnthet drage" ib 5: 43 (1515). - ha att betyda, tjäna till, gagna. nar konung priamus saa ath hans motseyelse kwnne jnthe draga wille han tha heller samtykkia än fortörna syna STadz jnbyggara Troj 249. hwad kan thz draga at tw saa twnger tiig mz dagligen sorg Troj 66. - Vara tjänlig, läma sig (till ngt). mänar thu mik nogoth annedh en got som iak ey tror, ä huadh andhra seghia tha scriff mik thet til med fullom ordhom forti halffua ordh dragha ey wel lthe til Thomas Varninsbref 8 (1436).

dragha

4) STräcka sig, löpa, gå. huilket droprwm sik dragher til kyneheSTa gatwne STb 2: 38 (1484).

dragha

5) STräcka sig (mot), STräVa (mot); bildl. STräVa att komma (ngn närmare). the som j idhkelikom bönom ödhmiuko oc GUdeliko liffwerne enskyldelika oc näMBer dragha sik GUdhi (familarius deo intendunt) DDe. Utg. af R. Geete. 1899. SFSS.">Mecht 139. " rikta sina tankar (mot), vända sin häg (till). med prep. til. tha hon see naghot faghert ok älskelikit thänke ginSTan huru fagher, älskelikin ok godher han är, som thz skop ok giordhe ginSTan draghandes sik til honom, som alt wäl giordh (tendens STatim in ipsum qui omnia fecit)" DDe. Utg. af R. Geete. 1899. SFSS.">Mecht 293. - STräcka sig (efter); STräVa (efter), trakta (efter). med prep. til. j thy at jak ey thok ltik mädh swa brinnande kärlek. .. oc ey draghit mik thär til (ɔ till den heliga nattVarden) mädh swa STore aSTundan, som andra GUdhelika människior SvB 171. 6) uppgå till, belöpa sig. till. med prep. til. som suman sigh drogh til cxxxjx (139) mark STb 4: 19 (1504). - med beloppet i ack. claus folkfelt. .. bekende sigh vpborit haffua ena swmma peninga, som sigh drogh iᶜxx (290) mark, aff her anders suensson ib 89 (1505). - refl. draghas, dragas (om ngt), söka rycka lfrån Varandra (ngt), STrida (om ngt). kunne thet ther lyktes med at the danske oc severliin droges om eth been oc then tredie lope til skogen medet SToria. 1816 ff.">HSH 14: 26 (1525, Brask).

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

• drägha PMSkr 157: -s ib 277, -andis ib 506. pres. drägher ib 157, 317.
• droff STb 1: 356 (1482). impf. konj. 3 sing. droghie Skrt Uppb 34, 59. part. pret. n. dräghith PMBref 302 ),
• dragha sik , 1) begiva sig. vi wele gerne drage oss upp till thetta mööte HSH 16: 126 (1527, Brask).
• dragha ater ,
• *dragha sik fram , draga sig fram, framleva sitt liv. them som. .. lifdo räthfärdelika ok waktade sik fore syndena oc droga sik fram i dygdelikom gärningom MP 4: 35. Jfr framdragha.
• *dragha i gen ,
• dragha in , 1) draga in, införskaffa. Se Sdw 2: 1209. 3) draga in, genom sträckning draga till. draghin wäl läroptz in wödh i lime tz til Saml 24: 144. Jfr indragha.
• dragha til , draga, föra, släpa hem. the (ɔ wathndragharana) dragha aldrig honag wthan häller ätha oc thet förtära oc jnthe dragha til (nam neque alimenta cungerit, et ab aliis insuecta consumit) PMSkr 305.
• *draghas til , dragas till, draga sig samman, hopdragas. en yrth är som hether sanguinaria händher thet swa at farith äther henne, tha swäller bwken wth stor oc draghs til (contrahitur) mädh store pino PMSkr 242. Jfr tildragha.
• *dragha sik til saman , draga sig tillsamman, sluta sig. nar wädhrit sik athir wändhir, swa at thz wardhir bläsande, räghnande ällir annoledhis, tha dragha the (ɔ blommorna) sik athir tilsaman SpV 455.
• *dragha umkring , draga omkring, draga runt. tak swa eth stykke tripolam oc halth paa the skiffwona drängandis wmkringh PMSkr 506.
• *dragha undan , undandraga. är thz saa at thu scriffuar litith, ok mykit tha draghir thu wndan, tha kombir aldrigh forlatilsenna fulkomnilse j thy litla, som scrifftath är, til lmangha oscrifftadha syndhir SpV 455. Jfr undandragha.
• *draghas up a , åtaga sig, gå in på? Se Sdw 2: 1209.
• dragha ut , 1) utdraga, genom dragning avlägsna. Bo 209. 5) draga ut, extrahera. dragh wth saltith aff them kalkenom mädh räghn wathn PMSkr 380.
• *dragha sik ut , framspira. Se Sdw 2: 1209. refl.
• *draghas ut , begiva sig bort, MB 1: 193. - Jfr utdragha.
• *dragha äptir? , låta ngn i framtiden känna följden av ngt (i form av ovilja o. dyl.), låta ngt »hänga efter». med dat. och ack.? saa bedie wi eder ganska kerliga at j wele offuerse med honom j thenne reese oc honom thet icke lata undgiella. .. eller oc honom draga thet epter till nogon synnerlige owilia HSH 13: 134 (1525, Brask). Jfr af-, bak-, be-, bort-, for-, fran-, ful-, hals-, har-, hem-, ivir-, kringum-, lim-, saman-, um-, unt-, up-, vaxdragha.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚦᚱᛆᚵᚼᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Dragha (I)