Fafänger

Old Swedish Dictionary - fafänger

Meaning of Old Swedish word "fafänger" (or fafænger) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

fafänger (fafænger)
fåfäng, resultatlös, fruktlös. " wthan hon haffdhe swikin wordhit, mz swik ok kosnST, häriaren j segrenom haffdhe giorth fafänga reso" SpV 165. - fåfäng, som föga gagnar, onyttig. hwij skalt tw thy herrä konwng forfäras wid hans onyttoga oc fafängia ord, som jngen skäl mäd fölier Troj 56. - onyttig, fåfänglig. hulke peninga j byssan waar hade köpmannen forsamleth pa sky[p] sbardh aff theris tykörth j kortelspeel loch wardhtaffuel, gudj. .. jomfrw maria och sancta anna til äre, til messa fore theris fafenge STunder. .. köpmannen hade j theris rese STb 3: 383 (1498).

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so fafänger may have also been written as fafænger

Part of speech: av

Grammatical aspect: adj.

Alternative forms or notes:
  • fafängia Troj 56) ,

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚠᛆᚠᛅᚿᚵᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
SpV
Speculum Virginium -- Jungfruspegel -- öfvers. från latinet af Mathias Laurentii. Utg. af R. Geete. 1897--98. SFSS.
Troj
Historia Trojana. Från latinet öfversatt till svenska år 1529. Utg. af R. Geete. 1892. SFSS.
➞ See all works cited in the dictionary

Back