Fäþerne

fäþerne Old Swedish word can mean:

fäþerne (fæþerne)

L.

fäþerne (fæþerne)

1) fäderne, fäderneslägt. " för än sandir ärfwinge komSTundom förekommande föSTås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i förSTa bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir äntiggia aff fädhirnis älla mödhirnis afkömd" STundom förekommande föSTås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i förSTa bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 402. " plaghas opta foräldra ok fädhirnis syndir j barnomen" ib 2: 312. MB 2: 96. " lätha þöm af fäþerssens (för fäþernisens?) siþum" STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg.">Bu 9 ; " jfr fäþernis siþer. "

fäþerne (fæþerne)

2) patrimonium, fädernearf. brände gärþe ok akra sins molz manz. som räþ hans fäþärne STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg.">Bu 176. " skAl thät samä för nämda goz warä barnä mödhärne warä ok egh fädhärne" SD 4: 390 (1334?). ib 5: 479 (1345, nyare afskr.). warom barnom. .. till mödherness oc egh til fädherness ib NS 1: 389 (1404). " thät mith fornempa godz ok Alt annat mith fädherne ok mödherne. köpe godz ok afls godz frilika ok frälslika nyuta" STycken på Forn Svenska.">BSH 1: 166 (1376). " skiptu swa sino fadherne" STenianus. Se STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg.">Bil 263. " han haffde vrskilt vm barnsens sins STiwff sons fädherne för än han wigdes widher sina huSTru" STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJ 274 (1459). " skulle förnempde tompten och källaren wara barnsens fädherne" ib. " jak skAl giua thom thz fädhirne som the ägha haua mz fädhirnis rät" STundom förekommande föSTås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i förSTa bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 390. STenianus. Se STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg.">Bil 433. MB 1: 456. STephens. 1849.">Iv 3609. STås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i förSTa bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RK 1: 545. ST 24. - fädernegods, fädernehem. rymde han fran bruþ ok fäþ ärne STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg.">Bu 27. " maria magdAlena cAlladh aff magdAllo borgh sino fädherne" STenianus. Se STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg.">Bil 263. ib 487. STundom förekommande föSTås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i förSTa bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 256. fädernebygd, fädernesland. far bort aff thino fädherne MB 1: 177. " för gudhz oc sins fädhernis laghom" Su 67. Al 1121. STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 278. - Jfr faþur-, fanga-, faSTa-, moþor-fäþerne, äfvensom fäþprini.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so fäþerne may have also been written as fæþerne

Part of speech: nn

• fädhrine.
• fadherne Bil 263),
• fädhernis arf ,
• fäþernis eþer ,
• fäþernis frändi
• faþernis- )
• fäþernis garþer ,
• fädhernis gods
• fäthärnes gooz )
• fäþernis guþ
• fäþernes- )
• fädhernis hem
• fädernis heym )
• fädhernis hus
• fädhernes hws )
• fäþernis iorþ ,
• fädhernis lagh
• fädhernes- )
• fädhernis land
• fädhneslandh ib 534. " fädhnes landh ib 535, 553, 562),
• fädhernis rike
• fädhirnis- ST 531.
• fädhnes- Lg 3: 566, 583),
• fädhernis rätter
• fädhirnis- )
• fäþernis siþer ,
• fädhernis svärdh ,
• fäþernis vita

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚠᛅᚦᚽᚱᚿᚽ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.