Flatföring

flatföring (flatføring)

öfverlåtande af sin egendom åt annan person mot rättighet att njuta lifstidsunderhåll. Urkund från år 1433 (i hvilken omtalas att väpnaren Jon Laurensson i Floby, emedan han ej anammade sin fränka hustru Katerina, som laglika bödh sig in till honom och lhans bröd at Flatföring, gaf biskop Sigge i Skara allan sin rätteheet i thisse Flatförning; enl. uppgift af Bibliotekarien C. G. Styffe). Jfr Flatfara.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so flatföring may have also been written as flatføring

Part of speech: nn

• -förning )

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚠᛚᛆᛏᚠᚯᚱᛁᚿᚵ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.