Forestanda

Old Swedish Dictionary - forestanda

Meaning of Old Swedish word "forestanda" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

forestanda Old Swedish word can mean:

forestanda
L.
forestanda
1) Framstå, stå Främst. hon är oc förstandande i thz lywset, huilket gudh bödh at wardha Bildstenianus (Bil), så Framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 614.
forestanda
2) förestå, stå i spetsen för, styra, anföra, leda. med dat. som Vapnsynenne firi standä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). landom oc jngieldom fyrista oc skipa ib568 (1346). Altara ok mässom forestanda ok styra ib NS 2: 10 (1408). ib II (1408). Almosan som han forstodh i bykiRKionne SJ 72 (1441). " at forestanda huseno" Bo 18. förestaa qwinnotiänisteno Bildstenianus (Bil), så Framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 294. " at forestaa eMBetom" Vadstena Kloster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.">VKR 9. " som väl foresta sino äMBete" MP 1: 26. " som väl första sinom Almogha" ib. " thässa forestodho them fäm oc thrätio androm iomFrum" Gr 283. ib 317. Bil 594. Al 595. RK 1: 166. - med ack. thetta huset oc thet fatika folket första SD NS 2: 420 (1411). landith. .. väl forsta Fr 3098. RK 1: 1254, 2: 16, 1727, 1866, 2355, 2372, 7404, 7409, 9536.
forestanda
3) sörja för, vårda sig om. med dat. tha togh then wnghe herran sina syster oc före stodh henne i rätte trohet Bildstenianus (Bil), så Framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 322. - abs. Vara förmyndae. thesse sadhe heyne Frame vpp Frij och quit then formyndarskapp saa ath han ey lengher wilde forestaa eller wara vnge hans smitz forstandere SJ 330 (1465).
forestanda
4) sörja för (någons) uppehälle, undfägna, förse med mat och dryck. iij nätther skullo the hanom forstonda RK 2: 8736. " the buden wato wäl vngfangen och ärligä forstanden" Va 3. " mz matt oc dryk sculle niclis them första" RK 2: 2420.
forestanda
5) förestå, vänta, tillstunda. med dat. af the nödhinne som honom tha forestodh Gr 264. MP 1: 70, 2: 9. Bir 1: 271, 3: 122, 4: 81. Va 31, 39. Su 28, 145. - abs. nw förestodh xiij daghen j marcij manade MB 2: 193. ib 304. - föreligga, Vara för handen, stå till buds. seen j ey os enkte föresta vtan stridha MB 2: 247. " sagde honom hwat wilkor honom for stod" Va 31.
forestanda
6) motstå. " med dat. ther kunde them enkte fore sta" Al 9274. " Vara i vägen, hindra. "Bildstenianus (Bil), så Framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 556. - JFr standa fore, äfvensom forstanda, forstandin.

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • firi standä.
  • forestonda: -stondet Lg 3: 556.
  • fyrista.
  • foresta Gr 317 ; MP 1: 26.
  • forre sta.
  • forestaa.
  • föresta MB 2: 247 ;
  • -stodh ib 193.
  • före sta Gr (Cod. D) 410.
  • före staa.
  • forstanda RK 2:7409.
  • forstonda.
  • forsta Fr 3098 ; RK 1: 166 ; MP 1: 26 ;
  • -stodh SJ 72 (1441).
  • for sta: -stod Va 31.
  • forstaa Al 595 ; RK 2: 16.
  • förstanda.
  • för standa RK 2: 2355.
  • första SD NS 2: 420 (1411); RK 1: 1254, 2: 1727, 1866, 2420. för sta ib 2372),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚠᚮᚱᚽᛋᛏᛆᚿᚦᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
Fr
Hertig Fredrik af Normandie. Utg. af J. A. Ahlstrand. 1853.
Gr
Legenden om Gregorius af Armenien. Utg. af G. E. Klemming. 1860.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
SD NS
(Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
SJ
2 Stockholms Stads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.
VKR
Vadstena Kloster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.
Va
Namnlös och Valentin. Utg. af G. E. Klemming. 1846.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
➞ See all works cited in the dictionary

Back