Fulder

Old Swedish Dictionary - fulder

Meaning of Old Swedish word "fulder" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

fulder Old Swedish word can mean:

fulder
L.
fulder
1) full, uppfylld. " the som öll tappa, giffui foll mate ok hawa ret STadz STopp STb 1: l437 (1460, Burspr). thär äpther gaff hymerikis keserinna honom swa mangha rikedoma, at all hans hws waro ffwul JSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPs 380. 2) full, hel, fullSTändig. I fiärthungs attung jordh. .. liggiande, fullan ok faSTan i toSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPt, i akir, i ängh. .. ängo vndan takno" SD NS 3: 88 (1415). VKJ 158, 161 (1447). " plenilunium nii fuller maane" STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GU C 20 s. 458. STb 3: 227 (1495). " j fullom manade" Sex ekon tr 263. när the (ɔ bina) komma j gen fwlle läSTe STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMSkr 297. " epter jac är fwller oc aller när edert maieSTat j trohetzsens kärlig optä'nd" Troj 57. " til fulz till fullo, fullkomligt. jngin tung akan til fulz sighia" Prosadikter (Barl) 53. JSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPs 271. STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GU C 20 (hand 2) s. 33. - til fullo, d. s. himerikis äro ok glädhi forma engen människia. .. wnderSTa til fwllo Mecht 52. - vara vidh sino fullo sinne, vara vid sitt fulla förSTånd. viSTes Mechtil mans dotter aff STadin och STadz marker fore kiortillen honn widerkendes haffue STolit, och war ey wijdh sine fulle synne STb 3: 267 (1495).
fulder
3) fullkomlig, verklig. " han hafde giorth ena fulla hemsokn" ATb 1: 206 (1465). " min fadher gaffh mik fullaSTa makth Mecht 84. 4) full, fullgiltig, fullgod, tillräcklig. for fä ok fulla öra" RP 1: 259 (1368). " tyio gaMBla ängilska nobela, fulla aff wikt och godhe aff gwl" SD NS 3: 44 (1415). witnade the, ath öffuer thessa for:na äng tha fik for:de walmar ena öö for mandrop och andhra sina fwlla päningha aff bänckt hapanemi FMu 4: 347 (1470). sama dagh jnuiSTes hinrik hillebrandh jn vtj per olssons huSTrvc gaardh. .. fore sin fulle pant, huilken han lagelica STeSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPd hade STb 3: 169 (1494). ib 266 (1495). - fult gen STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUllo, full valut för full preSTation (i fårga om fullt likvärdiga bytesobjekt). oc STa badhe soknena til meth thässe fyre oc tiugw, swa som är jönis. .. pether. .. (o. s. v.) at fult är geen fullo SD NS 3: 441 (1419). " swa ath bodha the, som köpa oc säle, fan fult gen fulla" STb 1: 438 (1460, Burspr). ArfSTv 14, 16 (1461). - göra ful (ful göra), fullgöra. ther med är icke lagen ffull giord thenne tiid STb 5: 122 (1516). göra fult (fult göra), satisfacere. a) (till fullo) betala, gottgöra, ersätta. med dat. el. ack. han haffwer giort mik ok min baarn fwlt ok alt i alle maathe fore for:de godz SD NS 3: 209 (1417). " kan thu läkia mik tha wil iak göra ther thik fult fore äpter thinom eghnom wilia" Prosadikter (Sju vise msät) 134. skal laMBert mason fultgöre the c mark, som. .. STb 5: 120 (1516). - göra fult ok faST, d. s. SD NS 3: 246 (1417). b) tillfredsSTälla. om the vilie göre theris äre fult Arnell Brask Biᴵ 34. - med prep. til. nar naghat thät som fraMBers oc betyghas är giilth oc laghlighit oc gör fult til thera akth som fraMBära Abbedval i Vkl 101. c)= fullgöra. med ack. FMU 4: 207 (1463, avskr.). " tha vnduruiSTe och schippere Busken, at han jngelundh wille giffue hanom syne hure, vtan han giorde sin resa fult som andre batzmen STb 3: 383 (1498). "ib 5: l19 (1514). hans lowus göra skal tile haSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP sin hondscrifft ffult ib 52 (1515). hulket hus och toSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPt är lagBudit och lag[s] tondit och alleledis ffulgiort, som lag tilsie ib 127 (1516). ib 130 (1516). d) till fullo motsvara, täcka. skal laMBert mason fult göre the c mark, som icke panten ffulth gör, som STar j helganshusset STb 5: 120 (1516). - med prep. for. otta marc swenska göra fult for ena löda marc SD NS 3: 288 (1417, avskr.). STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMSkr 38. e) göra fullgott arbete, visa sig vra fullgod. med prep. for. thet wynet, som pynnow had sentt. .. ath thet giorde eeke fultth fore reenskt win och war ganska onth STb 1: 60 (1476). the haffwa en doctorem til lconfessorem oc han gör fwlth för thet naSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPnit STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMBref 301 (1508). engen smaswen STädis haffue smadreng, för än han sättis til bordss mz gammelswene oc daa drengen swa vaxen, ath ij göre fult för en skytta Arnell Brask Biᴵ 31. 5) ebrius, full, drucken. drikka sik druknan, ok fullan STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 5: 56. - Jfr adhro-, aldina-, asko-, bena-, blomSTer-, blyghdh-, borSTa-, drup-, dräg-, fikona-, fiädhra-, frukt-, glädhis-, grams-, gräs-, hadh-, hamna-, harm-, harMBrädsko-, harms-, hatsko-, hunags-, härnis-, hätsko-, ilzko-, iäm-, kadho-, kirtla-, kiär-, kiöt-, klädha-, korn-, käldo-, kärleks-, laSTa-, laST-, loppo-, luSTa-, madhka-, miolka-, muld-, nads-, nidhskaps-, ondsko-, pino-, pänna-, qviSTa-, rik-, rimfroST-, rota-, räghn-, rök-, sighers-, sigher-, sinu-, skör-, sköro-, smiker-, smäleks-, snio-, sorgh-, sot-, spadom-, spe-, spyngio-, STrids-, tanna-, tenlunga-, tro-, tungo-, thiSTla-, thryzko-, thrättio-, thörne-, unders-, vadha-, vatu-, villo-, vinbäralöf-, vädher-, vätsko-, yrta-, ärandis-, ärvodhisfulder.

Part of speech: av

Grammatical aspect: adj.

Alternative forms or notes:
  • fuller.
  • ffwul lJMPs 380. foll STb 1: 437 (1460, Burspr). superl. fullasta Mecht 84 ),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚠᚢᛚᚦᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
GU
Glossarii Latino-Svethici specimen vetustum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
PM
Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
SD NS
(Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
GU C 20
Latinskt-Svenskt glossarium efter Cod. Ups. C 20. Utg. av E. Neuman. S 1--583. 1918--20, (hand 2) s. 1--169. 1938--42. SFSS.
Mecht
Hel. Mechtils uppenbarelser (Liber spiritualis gratiæ) öfversatta från latinet år 1469 af Jöns Budde. Utg. af R. Geete. 1899. SFSS.
PMSkr
Peder Månssons Skrifter på svenska. Utg. af R. Geete. 1913--15. SFSS.
Prosadikter
Prosadikter från Sveriges medeltid. Utg. af G. E. Klemming. 1887--89. SFSS.
Sex ekon tr
Om trädplantering, beredning af mjöd, claret och salvieöl, matsedlar från olika land samt om brännvins nytta. Sex ekonomiska traktater från medeltiden. I Småst på Fsv.
Troj
Historia Trojana. Från latinet öfversatt till svenska år 1529. Utg. af R. Geete. 1892. SFSS.
VKJ
Vadstena klosters Jordebok 1500 jemte tillägg ur klostrets äldre jordeböcker. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1898. [Beträffande dateringen jfr E. Noreen, Historisk Tidskrift 39, s. 187 f.]
FM
Nya källor till Finlands Medeltidshistoria. Utg. af E. Grönblad. 1857.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
Abbedval i Vkl
Ordning vid abbedisseval i Vadstena kloster. I Småst på Fsv.
Arfstv
Arfstvisten emellan Erik Eriksson (Gyllenstjerna) och Ture Turesson (Bjelke) 1451--1480. Utg. af K. H. Karlsson. 1908. SFSS.
Arnell Brask
E. Arnell, Bidrag till biskop Hans Brasks lefnadsteckning. 1904. [Av de särskilt paginerade textbilagorna är I, s. 7--37, avtryckt ur hds. fr. 1513--27.]
ATb
(el. ATb 1), ATb 2, ATb 3 Arboga stads tänkebok I--III. Utg. av Erik Noreen och Torsten Wennström. 1935--40. SFSS.
FMU
Finlands medeltidsurkunder. Utg. af Finlands Statsarkiv genom R. Hausen. 1--5. 1910--28.
PMBref
Vadstenabrodern Peder Månssons bref på svenska från Rom till Vadstena kloster 1508--1519. I Småst på Fsv.
RP
Svenska Riks-archivets pergamentsbref från och med år 1351. Förtecknade med angifvande af innehållet. 1, 2. 1866--68.
➞ See all works cited in the dictionary

Back