Gardher

Old Swedish Dictionary - gardher

Meaning of Old Swedish word "gardher" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

gardher Old Swedish word can mean:

gardher
L.
gardher
1) gärdsgård, STängsel, hägnad. STatuter och andra kyrkorättsliga aktSTycken från den svenska medeltidskyrkan. Utg. af J. Gummerus. 1902.">Gummerus Syn-stat 64 (1278-1317, avskr.). then fyällin haffuir, ma i hwario dykeno slaa badha renar ok gaardh a ytra reen sätia SD NS 3: 358 (1418). ib 451 (1419). theres fää gik wt offuer birkebo aa oc jn til bäla föris äng. .. förthy at thär är jcke garder i mellom Uppl Lagmandsomb 34 (1450). ib. STrum Ecclesiæ Aboensis eller Åbo domkyrkas Svartbok med tillägg ur SkokloSTers Codex Aboensis. Utg. genom R. Hausen 1890.">Svartb 562 (1513). STergötlands Fornminnesförenings Tidskrift. I. 1875.">Brasks Kopieb 31 (1513).
gardher
3) gårdsplats med omgivande byggnader, gård, boning, hem. särsk. bebyggd faSTighet i STad, gård. thätta är thän rätter som wi spipath (fel för skipath) hafwm warom borgharom a husom ällas gardhom oc särdelis i wiborgh Beckman STud 219 (omkr. 1400). min brodher fik en gardh aff mikele liggiandes i langa fiärdhungen nordhan gatwnä näSTSTan anders jonsons gardh SD NS 3: 348 (1418). ATb 1: 69 (1457). STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJ 2: 101 (1487). ib 109 (1488). " en gardh medh en hwalffdh keller ther vnder liggiendes" ib 117 (1488). vploto oleff langh en gardh ok tompt ib 126 (1488). ib 149 (1489). HLG 2: l10 (1509). ATb 3: 258 (1512). - gård, lantgård, hemman. liak hafir gyorth eeth skiptte. .. ii þesse matto, þet iäk gaaf hanom min gardh ii biärghe SD 6: 288 (1351). " een gordh i agwnnarythzs sokn" SD NS 3: 140 (1416). ib. .. een gardhe i welleSTeen. .. een gardhe i löpaskoghä ib 149 (1416). ib 259 (1417) , 305 (1418). SVklE 161. thär waro 2 bool, thet är nw alt i 1 gardh VKJ 153. 4) en konungs el. annan förnäm persons boning, en sådans följe el. omgivning. nogon deel. .. ther honum eller the goda kara j gaardhen kan wara til schadha Arnell Brask Biᴵ kocchen paa lincöpingx gard ib 36. SToria. 1816 ff.">HSH 14: 59 (1525? Brask). - Jfr aker-, apalda-, badhSTovu-, bol-, bonda-, borghara-, bos-, brudhlöps-, brunz-, dam-, diura-, fikona-, fä-, fädhernis-, gildis-, gräs-, gärdhis-, gärningis-, hof-, hyrn-, härra-, ingards-, intäkta-, intäktis-, kal-, kirkio-, kirkiohärra-, kirkiospänara-, klärka-, konungs-, krydda-, ladhu-, landboa-, malm-, manna-, miolka-, munka-, mylnara-, mällom-, mälte-, oleo-, olio-, prebendo-, präSTa-, qvärna-, ra-, ris-, romara-, rosa-, rosen-, rovo-, rör-, siuka-, siäla-, skatta-, skiäla-, skogh-, skrivara-, skäria-, slots-, STal-, STekarahus-, STen-, svina-, syslomanz-, säte-, sätis-, sätu-, tighlslaghara-, timber-, trea-, trä-, things-, thvär-, um-, utgards-, utgardhis-, vaghnara-, vin-, yrta-, ängia-, ödhe-, ödhis-gardher.
gardher
4) trädgårdsmäSTare. Prosadikter (STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJu vise mäST C) 232.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • gardhe SD N'S 3: 149 (1416). gar ATb 1: 69 (1457). gaard(h)er: gaardh(h) SD NS 3: 358 (1418) , 451 (1519) o. s. v. dat. sing. gaarde Brasks Kopeb 31 (1513). gaal ATb 3: 258 (1512). gord(h)er: -gordh SD NS 3: 140 (1416) o. s. v. pl. gordar Svart 562 (1513). gårdt HLG 3: 157 (1528)),
  • *gardha bref
  • gardhe- )
  • gardha fang ,
  • *gardha grund ,
  • *gardha grunder ,
  • *gardha köp ,
  • gardha legha ,
  • *gardha rif ,
  • gardha skipte ,
  • *gardha skiäl
  • gorde skel )
  • *gardha stadher ,
  • *gards bok
  • gordz- )
  • *gards foghate
  • gaardzfogothe )
  • *gards kokker ,
  • *gards legha ,
  • *gards man ,
  • gards mästare.
  • *gards skrivare ,
  • *gares stavur ,
  • *gards stome ,
  • gards tompt

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚵᛆᚱᚦᚼᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Works and authors cited:

SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
SD NS
(Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
Brasks Kopieb
Biskop Hans Brasks kopiebok. Bilaga till Östergötlands Fornminnesförenings Tidskrift. I. 1875.
Gummerus Syn-stat
Synodalstatuter och andra kyrkorättsliga aktstycken från den svenska medeltidskyrkan. Utg. af J. Gummerus. 1902.
Svartb
och Svartb (Skokl) Registrum Ecclesiæ Aboensis eller Åbo domkyrkas Svartbok med tillägg ur Skoklosters Codex Aboensis. Utg. genom R. Hausen 1890.
HSH
Handlingar rörande Skandinaviens historia. 1816 ff.
SJ
2 Stockholms Stads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
Arnell Brask
E. Arnell, Bidrag till biskop Hans Brasks lefnadsteckning. 1904. [Av de särskilt paginerade textbilagorna är I, s. 7--37, avtryckt ur hds. fr. 1513--27.]
ATb
(el. ATb 1), ATb 2, ATb 3 Arboga stads tänkebok I--III. Utg. av Erik Noreen och Torsten Wennström. 1935--40. SFSS.
HLG 2
Handlingar rörande Helga Lekamens Gille i Stockholm. II--IV. Erogata 1509--1528. Utg. av I. Collijn. 1923.
SVklE
Stadga af år 1443 för Vadstena klosters ekonomi. I Småst på Fsv.
VKJ
Vadstena klosters Jordebok 1500 jemte tillägg ur klostrets äldre jordeböcker. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1898. [Beträffande dateringen jfr E. Noreen, Historisk Tidskrift 39, s. 187 f.]
Prosadikter
Prosadikter från Sveriges medeltid. Utg. af G. E. Klemming. 1887--89. SFSS.
➞ See all works cited in the dictionary

Back