Gardher
Old Swedish Dictionary - gardherMeaning of Old Swedish word "gardher" in Swedish.
As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:
gardher Old Swedish word can mean:
- gardher
- L.
- gardher
- 1) gärdsgård, STängsel, hägnad. STatuter och andra kyrkorättsliga aktSTycken från den svenska medeltidskyrkan. Utg. af J. Gummerus. 1902.">Gummerus Syn-stat 64 (1278-1317, avskr.). then fyällin haffuir, ma i hwario dykeno slaa badha renar ok gaardh a ytra reen sätia SD NS 3: 358 (1418). ib 451 (1419). theres fää gik wt offuer birkebo aa oc jn til bäla föris äng. .. förthy at thär är jcke garder i mellom Uppl Lagmandsomb 34 (1450). ib. STrum Ecclesiæ Aboensis eller Åbo domkyrkas Svartbok med tillägg ur SkokloSTers Codex Aboensis. Utg. genom R. Hausen 1890.">Svartb 562 (1513). STergötlands Fornminnesförenings Tidskrift. I. 1875.">Brasks Kopieb 31 (1513).
- gardher
- 3) gårdsplats med omgivande byggnader, gård, boning, hem. särsk. bebyggd faSTighet i STad, gård. thätta är thän rätter som wi spipath (fel för skipath) hafwm warom borgharom a husom ällas gardhom oc särdelis i wiborgh Beckman STud 219 (omkr. 1400). min brodher fik en gardh aff mikele liggiandes i langa fiärdhungen nordhan gatwnä näST wäSTan anders jonsons gardh SD NS 3: 348 (1418). ATb 1: 69 (1457). STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJ 2: 101 (1487). ib 109 (1488). " en gardh medh en hwalffdh keller ther vnder liggiendes" ib 117 (1488). vploto oleff langh en gardh ok tompt ib 126 (1488). ib 149 (1489). HLG 2: l10 (1509). ATb 3: 258 (1512). - gård, lantgård, hemman. liak hafir gyorth eeth skiptte. .. ii þesse matto, þet iäk gaaf hanom min gardh ii biärghe SD 6: 288 (1351). " een gordh i agwnnarythzs sokn" SD NS 3: 140 (1416). ib. .. een gardhe i welleSTeen. .. een gardhe i löpaskoghä ib 149 (1416). ib 259 (1417) , 305 (1418). SVklE 161. thär waro 2 bool, thet är nw alt i 1 gardh VKJ 153. 4) en konungs el. annan förnäm persons boning, en sådans följe el. omgivning. nogon deel. .. ther honum eller the goda kara j gaardhen kan wara til schadha Arnell Brask Biᴵ kocchen paa lincöpingx gard ib 36. SToria. 1816 ff.">HSH 14: 59 (1525? Brask). - Jfr aker-, apalda-, badhSTovu-, bol-, bonda-, borghara-, bos-, brudhlöps-, brunz-, dam-, diura-, fikona-, fä-, fädhernis-, gildis-, gräs-, gärdhis-, gärningis-, hof-, hyrn-, härra-, ingards-, intäkta-, intäktis-, kal-, kirkio-, kirkiohärra-, kirkiospänara-, klärka-, konungs-, krydda-, ladhu-, landboa-, malm-, manna-, miolka-, munka-, mylnara-, mällom-, mälte-, oleo-, olio-, prebendo-, präSTa-, qvärna-, ra-, ris-, romara-, rosa-, rosen-, rovo-, rör-, siuka-, siäla-, skatta-, skiäla-, skogh-, skrivara-, skäria-, slots-, STal-, STekarahus-, STen-, svina-, syslomanz-, säte-, sätis-, sätu-, tighlslaghara-, timber-, trea-, trä-, things-, thvär-, um-, utgards-, utgardhis-, vaghnara-, vin-, yrta-, ängia-, ödhe-, ödhis-gardher.
- gardher
- 4) trädgårdsmäSTare. Prosadikter (STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJu vise mäST C) 232.
Part of speech: nn
Alternative forms or notes:- gardhe SD N'S 3: 149 (1416). gar ATb 1: 69 (1457). gaard(h)er: gaardh(h) SD NS 3: 358 (1418) , 451 (1519) o. s. v. dat. sing. gaarde Brasks Kopeb 31 (1513). gaal ATb 3: 258 (1512). gord(h)er: -gordh SD NS 3: 140 (1416) o. s. v. pl. gordar Svart 562 (1513). gårdt HLG 3: 157 (1528)),
- *gardha bref
- gardhe- )
- gardha fang ,
- *gardha grund ,
- *gardha grunder ,
- *gardha köp ,
- gardha legha ,
- *gardha rif ,
- gardha skipte ,
- *gardha skiäl
- gorde skel )
- *gardha stadher ,
- *gards bok
- gordz- )
- *gards foghate
- gaardzfogothe )
- *gards kokker ,
- *gards legha ,
- *gards man ,
- gards mästare.
- *gards skrivare ,
- *gares stavur ,
- *gards stome ,
- gards tompt
Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚵᛆᚱᚦᚼᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.
Works and authors cited:
- SD
- Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
- SD NS
- (Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
- Brasks Kopieb
- Biskop Hans Brasks kopiebok. Bilaga till Östergötlands Fornminnesförenings Tidskrift. I. 1875.
- Gummerus Syn-stat
- Synodalstatuter och andra kyrkorättsliga aktstycken från den svenska medeltidskyrkan. Utg. af J. Gummerus. 1902.
- Svartb
- och Svartb (Skokl) Registrum Ecclesiæ Aboensis eller Åbo domkyrkas Svartbok med tillägg ur Skoklosters Codex Aboensis. Utg. genom R. Hausen 1890.
- HSH
- Handlingar rörande Skandinaviens historia. 1816 ff.
- SJ
- 2 Stockholms Stads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.
- ST
- Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
- Arnell Brask
- E. Arnell, Bidrag till biskop Hans Brasks lefnadsteckning. 1904. [Av de särskilt paginerade textbilagorna är I, s. 7--37, avtryckt ur hds. fr. 1513--27.]
- ATb
- (el. ATb 1), ATb 2, ATb 3 Arboga stads tänkebok I--III. Utg. av Erik Noreen och Torsten Wennström. 1935--40. SFSS.
- HLG 2
- Handlingar rörande Helga Lekamens Gille i Stockholm. II--IV. Erogata 1509--1528. Utg. av I. Collijn. 1923.
- SVklE
- Stadga af år 1443 för Vadstena klosters ekonomi. I Småst på Fsv.
- VKJ
- Vadstena klosters Jordebok 1500 jemte tillägg ur klostrets äldre jordeböcker. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1898. [Beträffande dateringen jfr E. Noreen, Historisk Tidskrift 39, s. 187 f.]
- Prosadikter
- Prosadikter från Sveriges medeltid. Utg. af G. E. Klemming. 1887--89. SFSS.