Genvärþogher

Old Swedish Dictionary - genvärþogher

Meaning of Old Swedish word "genvärþogher" (or genværþogher) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

genvärþogher Old Swedish word can mean:

genvärþogher (genværþogher)
eg. vänd emot, riktad emot.
genvärþogher (genværþogher)
1) motig, SOm går emot. i genuärdhogho vädhre (motvind) KL 269.
genvärþogher (genværþogher)
2) motig, vidrig, svår, besvärlig. med dat. nakat thz os är ginuärdoght Bo 83. " fatighdomen är allom genwerdhogher" SOs Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.">Su 421. - abs. tholimodhelica vMBära ginuärdhogh thing Bo 101. TSatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 1: 62. Bir 1: 45, 2: 108, 3: 174. Ber 21. LfK 140, 183. före tholka ginwärdogha lykko (d. v. s. olycka) MB 2: 296. " tänkiandis sik enkte genwärdukt oppa kommandis" ib 93.
genvärþogher (genværþogher)
3) moTSatt. " med dat. annor thry thingh thesSOm genwärdogh" Bir 1: 12. " mit mönstir är alzstingis genwärdokt thino mönstre" ib 391. - abs. skäl at skodha genwärdogh thingh af genwärdoghom (contraria a contrariis) Bir 1: 250.
genvärþogher (genværþogher)
4) stridande (mot, hinderlig (för). med dat. el. i dess ställe ck. alt thz SOm finz alstingx genuärdhokt vara äntighia systranna fridhi ok sämio. älla ok formanzsins ok seniorum lydhno Bo 147. " alt thet odygdhelikit är ok skadhelikt ok genvärdogt är manna samhälde" Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare moTSvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 31 (79, 33). Bir 2: 297. skalt thu. .. hawa alla swa SOm thinna siäla helSO genuärdhogha SOm for licamlikit mak. .. vilia thik dragha frau idhn oc äruodhe Bo 119. " han är ey genuärdogher sik siälfwan" ib (Cod. B) 346. - abs. nar iak redhe wäghin til hymerikis ok iak vp reff genwärdogha (hinderliga) Buskana Bir 1: 244.
genvärþogher (genværþogher)
5) fientlig, upprorisk, moTSträfvig. med dat. guþum gen värþoghar Bu 495. ib 494. Bo 206. " var han the rätto tronne SOm cristne män hafua digirt ginuärdogher" Bil 895. genwärdhogher gudhelike rätwiSO och godhlek Ber 49. Bir 3: 277. " nakar synd ma kallas nadhelik. .. fore thy at hon är. .. ey swa mykith genwärdhigh gudhi, än tho at hwar synd är gudhi genwärdigh" MB 1: 147. - abs. waro olydhoghe ok genwärdhoghe KL 10. " ärw enbändhe oc genwärdoghe" LfK 159. thänne min brodhir hulkin SOm skal callas genuärdoghir (adversarius) for thy at han skal vardha genuärdhoghir francisci reghlo Bir 3: 277. ib 278. miin genwärdhogha brwdh SOs Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.">Su 433. ib 434. " gör sigh genwordug" TS 21. " annor tolkin ginuerdog (förnärmande) forsmälikin ord" SO 25.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so genvärþogher may have also been written as genværþogher

Part of speech: av

Grammatical aspect: adj.

Alternative forms or notes:
  • genwärdhigher.
  • ginuärdhogher.
  • ginuerdoger.
  • genworduger.
  • -ogt. -okt. -ukt),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚵᚽᚿᚠᛅᚱᚦᚮᚵᚼᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Works and authors cited:

KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
Ber
Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
LfK
Skrifter till Läsning för Klosterfolk. Utg. af F. A. Dahlgren. 1875.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
KS
En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
SO
Skrå-Ordningar. Utg. af G. E. Klemming. 1856.
TS
Timmermäns Skrå af 1454. I Småstycken på Forn Svenska.
➞ See all works cited in the dictionary

Back