Giäf

Old Swedish Dictionary - giäf

Meaning of Old Swedish word "giäf" (or giæf) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

giäf (giæf): gåfva. " skiptas män giäwm viþär" SR 46. " til witrilsee ok fulkumnilsee thässe gäf" SD 4: 390 (1334?). ib NS 2: 44 (1408), 48 (1408), 53 (1408), 64 (1408), 134 (1409). vtan gudz giäff MB 1: 51, 52. " natwrlik rätwisa är gudz gäff" ib 115. ib 116, 491. " fore godha gäuar nw giffna ib (Cod. B) 563. at han se war ok witur ok stadhlikr i gänum sinom" KS 45 (115, 48). " meth blidhom ok mildom åthänom ok gänum må han wäl manna kärlek få" ib 47 (120, 51). Jfr ars-, bol-, hem-, hindradags-, ivir-, läkis-, morghon-, morghons-, siäla-, til-, undir-, ur-, vin-giäf, samt gif.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so giäf may have also been written as giæf

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚵᛁᛅᚠ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

KS: En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.

MB: Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.

SD: Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.

SR: Upplysningar och Anmärkningar om en för Sveriges Laghistoria vigtig urkund, den förlorade Söderköpings-Rätten. Af G. E. Klemming. I Vitt. Hist, och Ant. Ak. Handl. Del. 25, s. 263--286.