Gita

gita Old Swedish word can mean:

gita

eg. nå, få.

gita

n . i refl. form. hans höhtiþ gat eigh hKLemming. 1862.">Aldes vm pKLemming. 1868--73.">ASkana Bu 51. " änghen gat hanom liknKLemming. 1868--73.">AS" ib 24. " hon gat ey andKLemming. 1868--73.">AS gynum munnin" KL 66. " hiärtat gyter ey smittKLemming. 1868--73.">AS nödoght" Bil 557 (i de tre senKLemming. 1868--73.">ASte ex. kunna dock liknKLemming. 1868--73.">AS, andKLemming. 1868--73.">AS, smittKLemming. 1868--73.">AS fattKLemming. 1868--73.">AS ss inf. ). tro ey thik gita opstanDit älla thrifwitz til böna älla conteMPlacionem KLemning. 1860. SFSS.">Bo 127. " huru skulle thz hiärta gita nKLemming. 1862.">Alkatz gudz ok himerikis thinga fino KLarheet ib. "KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 179. then viDirgangan. .. gitir ey genstan giordz mz fullom hiertans idrogha MP 1: 169. " hon gat siällan mins vppa them vtan ok tara" VKR V. - med inf. utan at. swa som han hafdhe äkke gitit kunna swara fore sik KLemning. 1860. SFSS.">Bo 149. " thz the gato näppelica see" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 267. the gitto (för gitta) ekke komo (för koma) för idher ögon Di 293. MD (S) 246. Su 21, 131, 204, 232. - med inf. med at. the gita (Cod. B oRKa 561) wäl at göra flere iämrika aff sik MB 1: 394. RK 2: 6437. med part. pret. och inf. koorDinerade med hvarandra. ey en fother aff idher gither bidhit ällir staa j ware KLemming. 1868--73.">ASyn MB 2: 254. " han gath hwatzske läsit älla sionga äldher nakot goth giort" Su 183. - med underförstådd inf. (el. part. pret. n.). iak giter (Cod. B oRKar 546) ey (näml. gå) oppa berghen MB 1: 194. " vidhirfrestadho the i KLemming. 1862.">Alla the matto som the gato til hans vanfrägdh oc dödh" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 149. " vm the hafdho gitit villo the thz haua forstyrt" ib 164. " reedh heem KLemming. 1862.">Alt thz han gat" RK 2: 767. " pakkadhe sich KLemning. 1860. SFSS.">Bort hwat han gath" ib 3919. - med underförstådd inf. (el. part. pret. n.) och en Superlativ. lät stöttä ingifero. vp. i. scapin, þät öferstä þu gitir Hästläk. i KLemming. 1868--73.">AS 137. " byndom wi oss baþen. .. oc vara ärwingyä til at fulcomä skulä oc tilläggio swa mykit goþz som þer til räkker. .. þet rKLemming. 1868--73.">AScKLemming. 1868--73.">AStä wi äller þe formaghum äller gitum" SD 5: 564 (1346). hundraþa män. .. utsändä þer þe qwämelicäst gita ib 566. " hwar man giordhe thz bäzsta han gat" KLemming. 1862.">Al 2438. " rendhe vndhon thz mesta han gath" Di 220. RK 2: 2361, 3988, 3: 3680, (sista forts.) 5133. - med ack. ther. .. litith got a mot mik gita KLemming. 1862.">Al 4284.

gita

2) i förening med part. pret. n. uttryckande en omskrifning af det verb, till hvilket partiformen hör. viþ moþer döþ gat iak fKLemming. 1868--73.">ASt gratet (ɔ) syRKt ok illa latet Bu 74. Bil 106.

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

• gyta.
• gitta KL 293 ; Bir 3: 79 ; Ber 250 ;
• getha MD (S) 246 ;

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚵᛁᛏᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Gita (I)