Giuta

Old Swedish Dictionary - giuta

Meaning of Old Swedish word "giuta" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

giuta Old Swedish word can mean:

giuta
1) fundere, gjuta, stöpa. ffictilia vasa läckio kar ok GUthin kar GU C 20 s. 266. wi haffwom thätta liggiande fää j GUthnom karom (vasis ficitilibus) SpV 260. v ortog, för lwse gwttes för primesser HLG 2: 112 (1522).
giuta
2) effure, utgjuta. thu hiolt iomfrudom oc gotzst manga [ta]ra SvKyrkobr 76.

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • göt. 2 pers. sing. gotzst SvKyrkobr 76. 3 pe5s. pl. pass. gwttes HLG 2: 112 (1522). part. pret. guthin: guthnom SpV 260. Se Sdw 2: 1227),
  • giuta ut , utgjuta. MP 4: 36. " annat sin göt han wt sith blodh" ib 5: 86. - Jfr fam-, genom-, in-, ivir-, kringum-, mädh-, saman-, um-, ut-gkuta.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚵᛁᚢᛏᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

GU
Glossarii Latino-Svethici specimen vetustum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.
GU C 20
Latinskt-Svenskt glossarium efter Cod. Ups. C 20. Utg. av E. Neuman. S 1--583. 1918--20, (hand 2) s. 1--169. 1938--42. SFSS.
HLG 2
Handlingar rörande Helga Lekamens Gille i Stockholm. II--IV. Erogata 1509--1528. Utg. av I. Collijn. 1923.
SpV
Speculum Virginium -- Jungfruspegel -- öfvers. från latinet af Mathias Laurentii. Utg. af R. Geete. 1897--98. SFSS.
SvKyrkobr
Svenska Kyrkobruk under medeltiden. Utg. af R. Geete. 1900. SFSS.
➞ See all works cited in the dictionary

Back