Göra

göra Old Swedish word can mean:

göra (gøra)

L.

göra (gøra)

alth thet gogz som är jnscriffwith annath hwarth för, äller sidhan seghleth Va giorth (hissat) STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-CaVallius. 1845.">PMSkr 35. " bätre är göra manga bakSTandara til hiälp. än sätya vidharla bredan spetz" ib 160. göris leer wm them (ɔ: äpplena) oc töreks wm kringh them oc hengis wp thär kalth är ib 330. - göra, anlägga (torp, gård el. dyl. på annan bys område), upptaga, utbryta. Se SDw 2: 1231. 2) bearbeta, arbeta, thän som gwlith plägha göra (aurifex), ok koSTeligha STena j thz läggia SpV 448. 1 jernsmidhia, som jern görs vthy Vadstena klosters Jordebok 1500 jemte tillägg ur klostrets äldre jordeböcker. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1898. [Beträffande dateringen jfr E. Noreen, Historisk Tidskrift 39, s. 187 f.]">VKJ 204. " c mark j peninge och giord koper STb 4: 199 (1511). "

göra (gøra)

item huSTr karin för ii pund Vax hon gorde vii höre HLG 2: 113 (1523). ib 124, 128 (1524). - göra, förfärdiga. koSThelighen oc mz ärffwodhe giordh skip midher siwka i haffweno GU C 20 (hand 2) s. 57. eth sacramentekar, som han haffwer gorth til vorth gille HLG 2: 111 (1522). göra, utföra. sidhan mädh eno kleno hwasso järn gör fiGUras til äffther thät som wthkaSTmyngen är STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-CaVallius. 1845.">PMskr 431. 4) avla. til ath foSTra oc göra wnga skwla ey wthwälyas the dwffwor som ärw mykith gamble STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-CaVallius. 1845.">PMSkr 259. ib 302, 303. - om mannen. med dat. och ack. ion fasbiörnson lägradhe sina pigho och giorde henne eth barn ATb 1: 316 (1469). ib 2: 54 (21475). fore thet han giorde sina pigo barn STb 1: 90 (1477). Jfr 13. 5) göra, alSTra, åSTadkomma; förorsaka. thes lengir han (ɔ: elden) brendir thes hetare han er oc GUdz kierleek a mot hanum gier Vis STen 7. härran swarade. .. jnnan til skal iak wara liffgörandis tik liffwandis (intra te vita vivificans) Mecht 206. swina skarn gör perSTlenciam fäno STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-CaVallius. 1845.">PMSkr 226. 6) göra, verkSTälla, förrätta, uträtta, företaga. Se SDw 2: 1231. nu tha alle badhe sySTra oc brödhir äru saman kalladhe. .. til thätta walith görande AbbedVal i Vkl l76. hurw j maghen äpthir forsagdom oordhom göre kraffteligha idhir scripamaal SkrtUppb 162. GU C 20. s 7, 11. jnsultare raasprangh göra ib (hand 2) s. 33. sagde martin STadhenom tieniST ok giorde sin eedh STb 1: 62 (1476). " han hade köp gort her pa thenne här handz sidhes ända" FMU 5: 24 (1481). " thette er giort oppa mik och myn STalbroder STb 2: 249 (1488). ib. han giordhe wisa manzens radh" SkrtUppb 120. " klärkane oc laghwiso mennene giordho mäST til hans dödh" ib 320. tet jernit, som tyskin sielff giorde köp på för xxij mark STb 5: 51 (1515). STaffan skal göre STadzins beSTä j alle motte ib 265 (1520). thet (ɔ: fällande av träden) göris wm höSThen STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-CaVallius. 1845.">PMSkr 171. Arnell Brask Biᴵ 21. JMPs 254. bedhinahdis honom (ɔ: KriSTus) göra wälsighnilse offwer sina tiänara ib 367. " giordhe han mera gangh j eeth hallfth aar, än han för giördhe j alla sina dagha ib 486. - haVa til görande mädh, ha att göra el. skaffa med (ngt). edoem die sagdes fore retto, ath andres nielsson. .. haffuer engte ath swara nic. person mansläcktid, ty han hauer ther engte medh til görande STb 1: 317 (1481). - göra, föröVa, bedriVa, begå. än iak tager mik thet inthe aff, forti iak hauer tik inthe giört eller noghrom then tik tilhörer Thomas Varningsbref 4. STafan. .. wardh saker for vj mark for j blodh wite han giorde oppa didrikx drengh" ATb 1: 8 (1453). " han giorde oäro medh henne medh ty ath han giorde henne eth barn" ATb 2: 54 (1475). " aff ophoffsins syndh ällir giordhom (actuabilus) syndom" SpV 576. 7) göra, uppgöra, besluta. Se SDw 2: 1231.

göra (gøra)

8) göra, giVa. " lauris lönson skal göra enom manne lika for fisken" ATb 1: 263 (1467). " then STad ther han hade STandit och giort sit watn fran sigh STb 2: 3418 (1490). sades fore retta, tet martin ryaner göre vpsala borgaren fult foe sin deel j toMPten" ib 3: 417 (1499) ; se vidare göra fult under fulder 4. - giVa; vedervåga. wiSTes för:ne jon scriueres deie aff by. komer her aldre j STadzmark mee wid sit liff görende STb 4: 361 (1514). - avgiVa., avlägga. han bortgik for thän rätuisa domin göraskulande räkinskap af sino lifwerne Prosadikter (Barl) 92. STock Skb 211 (1522). göra, bevisa, låta röna. jach go[r]dhe them alt got thet yterSTe jach kunde FMU 5: 24 (1481).

göra (gøra)

9) utgöra, utbetla, erlägga. wy for:de skulom fulla oc i nöghio göra thiwghumarch affgiäld SD NS 3: 506 (1419). " tha giordis thär aff (ɔ: ett laxfiske) 33 laxa" Vadstena klosters Jordebok 1500 jemte tillägg ur klostrets äldre jordeböcker. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1898. [Beträffande dateringen jfr E. Noreen, Historisk Tidskrift 39, s. 187 f.]">VKJ 98 (1447). ib 18. " tetta eptescripna skulo kemmentärane göra til calmarna reesa primo viij (8) leSTe ööl item iij (3) leSTe malth item i (1) leST kiöth (o. s. v.) STb 1: 360 (1482). at han ther aff skal göre all rettholeth, som gamalt ok forent hauer warit" STb 2: 196 (1487). ib 3: 200 (1494), 5: 255 (1519). 10) utruSTa, sända. Se SDw 2: 1231. 11) göra, utgöra, Vara lika med. ffore tw hundradh swenska mark STockholms mynt swa ath tre örthughe göro ören, och viij öra j markene Neuman Vokbal 80 (1474). " item vii mark gambla ortoger effter (ɔ: höre STiket thy göre nw off sik xii mark och V ortog HLG 2: 150 (1523). 12) komma (någon) att. olefacere göra lokta" GU C 20 s. 377. SpV 106. " at thän indhra wiSDomsins ande gör os at grata (facit nos lugere)" ib 551. " dröffwilse göra os altidh löpa (faciunt currere) til STörre" SkrtUppb 81. länge haffwa fred oc rygheth gör förglöma STridz konSTh STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-CaVallius. 1845.">PMSkr 126. ib 460. " galactides är en STen. .. han gör ath glöma gambla vrede" ib 474. ib 523, 584. 13) göra haVande. knwt GUlsmit zaker xl (40) marck, ty han giorde ena pigha medh barn (STb 1: 31 (1475). Jfr 4. 18) göra (någon) till (något), få att bliVa. ware thet oc swa, at nokor ther vppa twiflar, ltha wilyom wi thes yfir sikker göra oc aff ider forwaring tka Rydberg Tr 2: 344 (1365). jnfelicito. .. osäangöra GU C 20 (hand 2) s. 25. jnfimo. .. krankan göra hindra oc kränka ib s. 27. ib s. 31, 53. göre för reenth för sinne huSTrv dör och tänke p aolaff scriffuare och pedhir kyrting ATb 1: 383 (1472). med obj. och objektiv predikatsfylland. SD 6: 343 (1352, nyare avskr.). " väsignahdir Vari thu GUdh som epte thina vpfärdh til himerikis gladha giordhe (lætificaSTi) thina modhir iomfru mairam mz idhkelicom hugnadhom" Nio kap ur Bir 19. " item gyrom wi häridzhögdhingin mäktoghan. .. at (+) gyra likerwis som wi siälwm" SD NS 3: 38 (1415). " afhänder jach mik. .. for:da gard och eghuan gör jach han for:dom niclisa pinkhana. .. til äuerdelika ägho" ib 382 (1418). skal iak wara. .. fethme fetagörandis, oc glädhiandis thina siäl (sagina lætificans et inpinquans animam tuam) Mecht 206. " ion bentson tog sin pant i geen af radSTwn och lofwad at göra skadelöso kämenarana" ATb 1: 306 (1469). " gör dödhan j mik allan kötzsins luSTa" SvB 257 (omkr. 1500). - göra godhan, gottgöra, ersätta. sades aff for retta, at tönius öffuerskerer giffue hinrik hakere swa godh GUldh sky j gen eller göre thöm swa godhe medh peninga, som the andre Vare STb 4: 63 (1505). - pass. med predikatsfyllnad. thet hon saar war giordh i räfliSTe Lagerbring Saml 2: 228 (1445). GU C 20 (hand 2) s. 67. for thy kom GUdh giordhir man (dess factus homo) SpV 325. SvB 101 (mot slutet av 1400-t.). at for syndogha manna skul. war hon girdh (facta sit) GUdhz modher SkrtUppb 12. när nokor malm giordhe kalk STandith¬ haffwer j tolkom eldh j xx dagha STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-CaVallius. 1845.">PMSkr 383. ib 384 - med ack. och prep. i et. til lmed följ. subST. bly görs til kalk STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-CaVallius. 1845.">PMSkr 381. " bly görs j kalk ib. kopar görs j kalk ib. 19) göra (något av någon). thu gör en dara aff tik som wis skulde wara for ena vnda qwinno sculd" Prosadikter (Sju vis m B) 203. 21) göra, Vara verksam, handla. gör ffor then död ok pinom han tolde ok giff mik thin wenskap ATb 1: 128 (1460). " han är thän som badhe gör os wilia ok göra (perficere) oppa thz wi skulum forskulla godhan wilia" SpV 106. " förST skal man göra oc sidhan preddika" Hel män 108. ib l109. - handla, bete sig, göa, g till väga. item gyrom wi häridzhöfdhingin mäkthoghan. .. at (?) gyra likerwis som wi siälwm SD NS 3: 38 (1415). " raghal lbenthson Vardh saker forre iij mark forre thet han gyordhe olaghlegha medh nisse jngemarsons panth" ATb 1: 13 (1453). " gak opp i radzSTuGUna ok pläga mik rät og gör rät for tig" ib 128 (1460). jniurior. .. oreth göre GU C 20 (hand 2) s. 29. ib s. 48. " hanis dyngxSTadh hade giorth i alla motto moth honom som en retfärdogh, godh man STb 1: 299 (1481). "SpV 578. " gör wäl käre son ok kaSTa ather j trägarden all the äpple som thu thär togh" MP 4: 15. " hon girdhe ey swa som the giördho JMPs 399. - handa el. gå till väga med (ngn). Se SDw 2: 1231. - med pep. af. avhandla? här til haffwom wi giorth (egimus) aff trem trappom, hionalagheno, änkiomen, jomfrumen" SpV 345. 23) i STället för att upprepa ett i en föregående sats anfört verb): göra. nar thu thy tik forbätra j tronne, hwilkkin swa gör j kärlekenom hwat ey menar thu at tha hälghas chriSTi naMPn j tik SpV 561. " huar wii kwnne ware ider till willie och kerlegh, göre wii altid gernä STb 5: 334 (1521, Klp). 25) operson. göra. swa gör ey onth j handena STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-CaVallius. 1845.">PMskr 504. "

göra (gøra)

4) göra sig, tillfoga sig. fför thy at thu glömdhe tre dela j psaltaren, thy til STaddhe GUdh at thu giörde tik try dödz saar JMPs 409.

göra (gøra)

3) upplyfta, uppsätta, hissa (segel). STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-CaVallius. 1845.">PMSkr 36. 4) bearbeta, förfärdiga; bereda, tillreda. tha Varth nielss sskomakare ssaker (ɔ: mark för en hwdh han giorde op för michil timberman ATb 3: 308 (1517). item til 2 STekepannor, som giordis op VKU 59 (1550). - Jfr uppgöra.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so göra may have also been written as gøra

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

• göre.
• göro SkrtUppb 162.
• gyra SD NS 3: 38 (1415). gära GU C 20 s. 7.
• gör.
• gier Vis sten 7.
• göro Neuman Vokbal 80 (1474). göre HLG 2: 150 (1523). refl. görs VKJ 204 ; PMSkr 354, 5: 24 (1481); HLG 2: 112, 113 (1523), 134, 128 (1524). giörde JMPs 409. golä ATb 2: 254 (1511).
• giordher.
• giort.
• gyort. gorth(h) FMU 5: 24 (1481) ; HLG 2: 111 (1522). giört Thomas Varningsbref 4. Se Sdw 2: 1231 och O. V. Friesen, Nysv. Studier 14: 123 ff.),
• göra sik.
• *göra fore , Se Sdw 2: 1231.
• göra fram. 1) framlämna, utgöra. allan sman skat göra frm, som är lamb. hööns, ägh VKJ 38. 2) utföra, få till stånd. vi hörom at severin norby. .. gör fast til bate thet her tyke hafuer giort fram HSH 14: 26 (1525, Brask).
• göra til. 1) tillreda; göra i ordning. henrik dalakarl giordhe fannunna til HLG 1: 53 (1448). - Jfr tilgöra.
• *göra til baka , göra ogjort, upphäva. Se under göra fram 2.
• *göra til änkte
• -engte.
• -int (he). -ingo Gu C 20 s. 69), tillintetgöra; förklara ogiltig. finz thät laghligit oc meghtoght wara til at göra thät walit til inte Abbedval i Vkl 92. SVklE 168. GU C 20 s. 353. Jfr tilänktegöra.
• göra up , 1) göra upp, göra i ordning. the. .. giordho vp stoort baal Hel män 256. göra, anlägga, bruka upp. swa manga lykkor som wp ärw giordha aff thässom for:dom 8 attwnghum, the räntha swa mykla afskuld, som thär wppa sas VKJ 10 (1447).
• *göra äptir , Se Sdw 2: 1321. - Jfr afrät-, attafalt-, fast-, feta-, fram-, fran-, ful-, in-, kun-, köp-, lagh-, lisa-, livande-, mis-, myrk-, saman-, skinande-, ut-, vidher-, värre-, ymse-göra, ävensom lif-, väl-görande och handa-, lin-, ny-, o-, rädder-, väl-giordher.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚵᚯᚱᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Göra (II)
• Göra (III)

Also available in related dictionaries:

This headword also appears in dictionaries of other languages closely related to Old Swedish.

• Old Norse - Cleasby & Vigfusson Dictionary
• Old Norwegian - Johan Fritzner's Dictionary