Guþliker

guþliker Old Swedish word can mean:

guþliker

1) Divinus, gudomlig, Gud tillhörande el. tilkommande. gudhlikä män (Dii similes facti hominiLg.">Bus) komo til var KL 157. " skulum vi ey vänta at i gulle ällä silfue ällä stenom var nokot gudhlikit (Divinum esse simile)" ib 161. " giorþe guþleko valde guþleken heþar" Lg.">Bu 63. ib 31, 62, 189, 206. Lg.">Bil 249. KLemning. 1860. SFSS.">Bo 221. " gudh som är j threm gudelikom personom en sanDir gudh" Lg 68. " gudhelik rätuisa" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 86. " gudhelikin swar" ib 3: 222. " hans menlösa. .. liknath gudhelike menlöso" Lgren. 1866.">Ber 189. " viis a gudhelicom thingom" Lg.">Bil 339. - af Gud sänd el. gifven. guz ängel. .. var hänna. .. guþleken gömare Lg.">Bu 5. " af guþlikum Lg.">Buþskap" ib 6. " lifdhe länge. .. widh gudhlika födhu som en raMPn hanum (syns dåligt)" Lg.">Bil 401. forgiordhe gudhlik wald at göra jerteghne mer ib 81. ib 115. " mote gudhz Lg.">Budhordum ok gudhelikan rät" RKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 50 (128, 54). - Gud tillhörande. hwath han är hälder aff gudhliko folke (Guds folk, Judafolket) eller hedhno MB 1: 372. - på Gud syftande. gudliRKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS kiennedoms bökir Lg.">Bil 649. " hec est scola theologice veriatis thetta är gudeligx wisdoms samhetz skola" Su 224.

guþliker

2) pius, gudlig, gudaktig, gudfruktig. han war godher ok gudhliker Lg.">Bil 687. " tok sik husfru. .. goþa ok guþpleka annan" Lg.">Bu 3. ib 18. " at man haldr sik firi gudhlikan ok ödhmiukan ok rätvisan i manna åsyn, ther han ey är Suå i hiertano" RKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 36 (94, 38). j thera closter teDis. .. ene gudliga menniske saa RK 2: 7426. " vm gudhelikin siäl idhnar bönena" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 91. guþleca siþi Lg.">Bu 156. " guþ likan älskogha tända" ib 75. fic Dighara guþlika räzl ib 8. " fa guDilikan räddogha" MP 1: 34. " gudhlighin beskodhilse" VKR 4. gudhelika böner Lg.">Bil 668. ib 649. KL 62. Lg 332. " vm almoghe. .. idhka sik i ängom gudhelikom åthäuom" RKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 50 (127, 54). - hängifven (åt Gud). med dat. mz thässo välsignadho härskapino. .. gudhi varom herra iheSu swa gudhlico (Domino deveto) ok älskelico KLemning. 1860. SFSS.">Bo 155. ib 117. - med prep. enom aKLemning. 1860. SFSS.">Bota gudhelikom j gudhi (Deo devoto) KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: 4. " gudhelker til (devotus ad) gudh" Lgren. 1866.">Ber 214. - andäktig. giordhe them gudhlika til tholika läsning KL 66. - Jfr ogudhliker.

Part of speech: av

Grammatical aspect: adj.

• -leker: -lek Bu 18 ;
• -leka ib 3 ;
• -lekan ib 62, 189 ;
• -leko ib 206.
• gudhlikin.
• gudhlighin.
• guþleken.
• gudheliker.
• gudhelikin. gudelig. gudlig. gudiliker.
• godeliker: -lik RK 2: 6703.
• gudherleker: -leca SD NS 2: 48 (1408). " gudhlike för gudh like" MB 1: 160),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚵᚢᚦᛚᛁᚴᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.