Häfþa
Old Swedish Dictionary - häfþaMeaning of Old Swedish word "häfþa" (or hæfþa) in Swedish.
As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:
- häfþa (hæfþa)
- L. (på orättmätigt sätt) sätta sig i besittning af at kunungur medh sitt wald take ey älla häfdi sina vndidåna godhs KS 73 (180, 80). " huar som taker älla häfda annars godhs mote almoghans wilia, thz är rån älla tiufnadhr ib. - genom (orättmigt) innehafvande förhålla eller undanhålla. som them (godsen) her til vndan krononna skat hefdhat oc hollet hawa" BSH 2: 46 (1397). thet thenne gods och torp. .. wåro häredz jordh. .. och olaghlika häfdat från häredheno ib 65 (1399, nyare afskr.). thet var häradzins almenninge oc olaghlika hefdhat fran häradheno vnder wreta clostor i frelse ib 66 (1399). " at hon hafdhe thän forscrefna större gardhin. .. for klostreno häfdhat oc hindrat i swa langan tima" SD NS 2: 236 (1409). - Jfr af-, for-, lagh-häfpa.
Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so häfþa may have also been written as hæfþa
Part of speech: vb
Grammatical aspect: v.
Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚼᛅᚠᚦᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.
Works and authors cited:
- BS
- Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.
- BSH
- Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.
- KS
- En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
- SD
- Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
- SD NS
- (Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.