Hälder
Old Swedish Dictionary - hälderMeaning of Old Swedish word "hälder" (or hælder) in Swedish.
As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:
hälder Old Swedish word can mean:
- hälder (hælder)
- SD NS 3: 101 (1416). heelSTher Saml. 6: 167), superl. A) koSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP. L.
- hälder (hælder)
- 1) med mera böjelse el. luST, hellre, snarare. erik person STaar EKke sin breff til hellir en han ware hängdir STads tänkebok I--III. Utg. av Erik Noreen och TorSTen WennSTröm. 1935--40. SFSS.">ATb 1: 289 (1468). thäs hälder, deSTo hellre. samma dach gaff tess bayske skippere loff at skipSTephens och J. A. AhlSTrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om Tungulus.">Pa hwar thera xx leSTer lax, STephens och J. A. AhlSTrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om Tungulus.">Pa thet at the skole tess heller eth annat aar j gen koma medh bayen STb 3: 257 (1495).
- hälder (hælder)
- 2) med mera skäl, snarare, mera. thy skalt thu wndhirSTanda siälinna anda wara skälikhetena, hwilkin mz wndhirSTandeno, wilioanom. .. är samaturlighin ymo, thz är hällir ok sannelika, alt samman thätta är en siäl SpV 509. tänkiande sik wara lofflicarin hellir nw än j andrum timom ath drikka sik druknan STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 5: 56. thog är thät ey thänkiande at the förSTa är wthan söthma. häller än the andra är wthan glädhi SkrtUppb 31. tha skole helge lychame brodher ware näST ath lösa thet hws före fwlle peninge heller en noghen annen HLG 3: 152 (1511). - förbindande en nEKad sats med en föregående: också. engen skin ffar han heller STephens och J. A. AhlSTrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om Tungulus.">Paa nogre wara garda Arnell Brask Biᴵ 36. - egbentligen? Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 549. hwo weyt huat heller er förrän än han röne EK 2263. snarare, faST mer, tvärtom huilkit wi ok i then mate ikke tilSTandom wten hälder igen kallom meth thetta wort breff SD NS 3: 472 (1419). othulumodhit haffwer altidh sna pino mz sik, saa at thz minzskar hona EKke, wthan hällr ökar SpV 419. - hvat hälder, se hvat. 4) vel, aut, eller. Gadolin STephens och J. A. AhlSTrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om Tungulus.">Pants Bi 271 (1366). SD NS 3: 30 (1415). " allom mannom them som thetta breff see heller höra" ib 96 (1416). til then dagh thet hawer warit fore enom kwngz dom helder lamans dom ib 254 (1417?). ib 334 (1418) , 571 (1420). hwilkin som weth haa hällir hwat (quis aut qui) han är SpV 423. STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 4: 195. SvB 504 (börj. av 1500-t.). STb 5: 193 (1518), 337 (1521, Kop). hälder. .. äller ok, antingen. .. eller (ock). Se SDw 2: 1240. B) superl. L.
- hälder (hælder)
- 2) snaraST, meST, i synnerhet. thagen mina siel i idaarth föölge ok heelSTher thu käre herra Saml 6: 167. " at jach hade thet viST eller fornumed j noghen matte, thet the hadhe haft noghet orät fanged godz än helzt fran STäderne" FMU 5: 24 (1481). thy bediom wij alle dandemen förST och freSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPST helST borgameSTare och radh STb 3: 90 (1493).
- hälder (hælder)
- 3) helST, än. " i förening med hvar n. hvat, hvar n. hart, hvaris, hvilkin; se dess ord. - Jfr äller. "
Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so hälder may have also been written as hælder
Part of speech: ab, kn
Additional information: adv. komp. och konj. och
Grammatical aspect: adv. konj.
Alternative forms or notes:- helder SD NS 3: 254 (1417?)
- heldir Gadolin Pants Bi 271 (1366). häller SD NS 3: 108 (1416), 334 (1418), 571 (1420); SkrtUppb 31 ; SvB 504 (börj. av 1500-t.). hällir SpV 423, 509 ; Hel män 214.
- hällr SpV 419.
- hälär SD NS 3: 30 (1415).
- heller ib 96 (1416) ; STb 3: 257 (1595), 5: 193 (1518), 337 (1521, Kop); HLG 3: 152 (1511); Arnell Brask Biᴵ 36. hellir ATb 1: 289 (1468) ; MP 5: 56. Se Sdw 2: 1240),
- hälzt (hälsth JMPs 433. helzt FMU 5: 24 (1481). heeltz J Buddes b 172. helst ATb 1: 354 (1471) ; STb 3: 90 (1493).
- hilsth
Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚼᛅᛚᚦᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.
Similar entries:
Works and authors cited:
- SD
- Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
- SD NS
- (Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
- Saml
- Samlaren. Tidskrift utgifven af Svenska Literatursällskapets arbetsutskott. 1880 o. följ.
- ATb
- (el. ATb 1), ATb 2, ATb 3 Arboga stads tänkebok I--III. Utg. av Erik Noreen och Torsten Wennström. 1935--40. SFSS.
- MP
- Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
- Pa
- S. Patriks-Sagan. Utg. af G. Stephens och J. A. Ahlstrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om Tungulus.
- ST
- Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
- Arnell Brask
- E. Arnell, Bidrag till biskop Hans Brasks lefnadsteckning. 1904. [Av de särskilt paginerade textbilagorna är I, s. 7--37, avtryckt ur hds. fr. 1513--27.]
- EK
- Erikskrönikan enligt Cod. Holm. D 2 jämte avvikande läsarter ur andra handskrifter utg. av R. Pipping. 1921. SFSS.
- Gadolin Pants
- A. W. Gadolin, Pantsättning af jord enligt medeltida svensk landsrätt. Med en bilaga af förut otryckta urkunder från perioden 1351--1400. 1909.
- HLG 3
- Handlingar rörande Helga Lekamens Gille i Stockholm och Helgeandshuset i Uppsala. V--VIII. Gillets leuata 1515--1528. -- Räkenskaper för Helgeandshuset i Uppsala 1528--1529. -- Utg. av I. Collijn. 1930.
- SkrtUppb
- Skrifter till uppbyggelse från medeltiden. Utg. af R. Geete. 1904--05. SFSS.
- SpV
- Speculum Virginium -- Jungfruspegel -- öfvers. från latinet af Mathias Laurentii. Utg. af R. Geete. 1897--98. SFSS.
- SvB
- Svenska Böner från medeltiden. Utg. af R. Geete. 1907--09. SFSS.
- FM
- Nya källor till Finlands Medeltidshistoria. Utg. af E. Grönblad. 1857.
- FMU
- Finlands medeltidsurkunder. Utg. af Finlands Statsarkiv genom R. Hausen. 1--5. 1910--28.