Hälvite

Old Swedish Dictionary - hälvite

Meaning of Old Swedish word "hälvite" (or hælvite) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

hälvite (hælvite)
det straff som efter döden drabbar de onde; helvete, det ställe hvarest de onde efter döden lida straff; ocParentes tillagda siffrorna utmäRKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KSå fattadt ss djäfvulens och de onde änglarnes KLemning. 1860. SFSS.">Boning, samt i allmh. ss dödsrike el. vistelseorten för de aflidne som icke kommit till himmerikets glädje. dömde guþ han tel häluitiz Bu 28. präDicaþe. .. af himirikis gläþi ok häluitis elde (pænis inerni) ib 154 (jfr hälvitis elder). af þöm rika: som. .. förþes at iorþa tel häluitis (Cod. C jordhaDis j heluite 965; sepultus est in inferno) ib 153. " giuas. .. for syndena vmskiptelica oc manga handa pinor j häluite (damnatis ad gehennam)" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 254. " hafdhe thän hedhningin. .. komit til mindre häluitis pino (monorem pænam inferni) ib 52. tedhe hanom hälwitis pino som judhomin äru reDiplomatarium Dalekarlicum. URKunder rörande landskapet Dalarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.">DDa" KL 80. " thz myRKa hws är hälvitis pina" Parentes tillagda siffrorna utmäRKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 64 (159, 70). " ledh til aminne rädheliko hälwitis plagho at hälwitis brändaghe och räDiplomatarium Dalekarlicum. URKunder rörande landskapet Dalarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.">DDoghe skuli wtsläkkia sköralustans hita" Ber 83. " the riffws ther oc slitws aff hälffwittes grymastom hwndom (jfr hälvitis hunder), leonom oc byörnom" Su 126. " for skullandhe heluitis galgha" MP 1: 53. " kommo the fram til heluites port" Pa (Tung) 35. " han swara sik hedhin hafua warit ok innan häluiti (in inferno) wara" Bil 403. " spurde hwat vnDi hedhnu folke är j häluiti, han swaradhe at iudha oc nidherst vnder iudhum är falst cristit folk ok want" ib. " en hälagher man sa hans (DidriParentes tillagda siffrorna utmäRKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS) siäl siuda j heluits kätle ib 700. then kätilin i heluite weller" RK 1: 337. löön taker han i helwitis poot ib 2917. Bu 8. MP 1: 14 o. s. v. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 12. LfK 81, 112. " veeth ok seer sielen hwort han scal til himmerikis eller til purgatorium eller ok til helvitis" ib 280. " börias somlicom här dödhin ok bliuir for vtan ända j häluite (in inferno) ok somlicom ändas dödhin j skärslo elde ok börias äuerdhelikin glädhe" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 279. " annar dödhin som är heluitis dödhir" MP 1: 19. ib 35. " maria talar vel dyävulen. .. far. .. niþir ii Diupt häluite" Bu 20. þa han fiol af himirike ok tel hä[l]uitez ib 145. " j iheSu christi hedhir ok namn skulu böghias al knä. badhe j himirike ok iordhrike ok hälwite" KL 3. " at thu ey atirlatär minä siäl j häluiti" ib 134. " foor han !UDiplomatarium Dalekarlicum. URKunder rörande landskapet Dalarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.">DDA_TECKEN?: var herra iheSus) nidhir til häluitis til hälgha fädhrena" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 220. " tha skal gudz son nidhir fara til häluitis oc wtledha thädhan thin fadhir adam" KL 407. häluitis höfdhinge ib 409. " o dödhir hwar är thin gaDiplomatarium Dalekarlicum. URKunder rörande landskapet Dalarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.">DDir ok väRKir. o häluite hwar är allir thin sighir" ib 410. lyste owir häluitis myRKir ib. " alle häluitis porta lasa oc iärn grinDir" ib. " bröt Diupo häluits myRKo stofuo" ib 412. ib 413, 414, 415. " bätzst är mik at dö, oc fara nidh til helwitis (in infernum) til min son" MB 1: 232. " gudhlike män the ther doo fore wars herra byrdh. .. the foro alle til helwitis til then dagh ther gudz son foor nidher aff grafwinne oc til them i helwite oc frälste them än tho hafdho the ther änga andra pino, än at the sagho ey himerikis liws" ib. " ledhin i mit hwita huffwod mz mere sorgh til helwitis" ib 243. ib 249. " þätta siugs ok il heþnom (qveDium): at februus pluto tok mäþ wald een vänastan qvyne af manz hem tel häluitz" Bu 9. " ss namn på en stadsdel i Stockholm. i mellan siela garden och gatuna som löper fra kiRKio gardz hörnet och KLemning. 1860. SFSS.">Bort i heluitet" SJ 239 (1454). " per olssen i helwite" ib 345 (1468).

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so hälvite may have also been written as hælvite

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • häluiti.
  • hälwitte LfK 112. heluite. haluite Bir 2: 12. hälfwitte.
  • hälffwätte: -es LfK 81.
  • häluit Bir 4: 144),
  • hälvitis diävul ,
  • hälvitis elder
  • hälwittes eelder )
  • hälvitis guþ
  • häluetis-.
  • haluitiz- )
  • hälvitis hunder
  • hälvitis vägher ,

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚼᛅᛚᚠᛁᛏᚽ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Ber
Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
DD
Diplomatarium Dalekarlicum. Urkunder rörande landskapet Dalarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.
Di
Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
KS
En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
LfK
Skrifter till Läsning för Klosterfolk. Utg. af F. A. Dahlgren. 1875.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
Pa
S. Patriks-Sagan. Utg. af G. Stephens och J. A. Ahlstrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om Tungulus.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
SJ
2 Stockholms Stads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
➞ See all works cited in the dictionary

Back