Häradh
Old Swedish Dictionary - häradhMeaning of Old Swedish word "häradh" (or hæradh) in Swedish.
As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:
häradh Old Swedish word can mean:
- häradh (hæradh)
- L. Jfr SASTändelig Berättelse huru the svenske af tyskarne blefvo i STockholm förrådhne oc brände, åhr 1389. I Scriptores rerum svecicarum T. 1, sect. poST., s. 212--215.">OB: H 2072. 1) bygd, nejd. tha anworades sendeboden swar pa tet breffuit, ther bergxmennene aff kopperbergit, sölffbergit ok jernbergit hijt til oss scriffuit hade j STadin aff alle dalom och anner herrijt STb 3: 325 (1497).
- häradh (hæradh)
- 3) härad. " tha jak. .. laghthing hiölt meth almoghanum innan kniSTa härädhe" SD NS 3: 622 (1420). Svartb 357 (1437). - Jfr hundare och häradhe.
- häradh (hæradh)
- 2) person som på häradshövdingens vägnar dömde i hans STälle. sigge i komblom, häretzdomare i kSTändelig Berättelse huru the svenske af tyskarne blefvo i STockholm förrådhne oc brände, åhr 1389. I Scriptores rerum svecicarum T. 1, sect. poST., s. 212--215.">OBla häredhe SD NS 3: 81 (1415). ib 559 (1420). Jfr härads dömare.
- häradh (hæradh)
- 1) dom utfärdad på häradSTing. Se SDw 2: 1241. 2) häradsrätt, häradets domSTol. jak sath for häredzdom pa pedher karpelans wegna Svartb 492 (1468).
- häradh (hæradh)
- 3) domsrätt inom ett härad. hannus pedhersson, herridzdom jnne hauande j thet sinne FMU 3: 275 (1442). ärlix mans jnsigle fugil jönisson a wapn harodz dom hafondhe ower thw hundars lärodhe Neuman Vokbal 78 (1452).
- häradh (hæradh)
- 1) häradshövingsämbete, domsrätt i ett härad. päthar dyäken, häradzräth hafvande i aasboland SD NS 3: 107 (1416, yngre avskr.).
Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so häradh may have also been written as hæradh
Part of speech: nn
Alternative forms or notes:- herrijt STb 3: 325 (1497). dat. häredhe SD NS 3: 81 (1415). härädhe Sd NS 3: 622 (1420). härodhe Svartb 357 (1437) ; Neuman Vokbal 78 (1452). Se Sdw 2: 1241),
- härads domare (häradz-. häretz-),
- härads domber
- härdz-.
- herridz-.
- hardoz- )
- *härads dömare ,
- *härads foghate
- häridzffogte )
- *härads fästa
- härezfesta )
- *härads hvirva
- heritz- )
- häradshöfdhinge (häradzSD NS 3: 322 (1418). herädzhöffdinge ib 2: 352 (1411, gammal avskr.).
- härätzhöffdhinge ib 3: 622 (1420).
- härodhshöfdinge Svartb 357 (1437).
- härisshöfthinga Gadolin Pants Bi 272 (1368). härishöffdinge Uppl Lagmansdomb 110 (1492).
- herishöffdinge STb 3: 214 (1495), 357 (1498). herreshöffdinge ib 445 (1499). häräzhöfthunge Hist Handl II 1 (1352). dat. best. häradzhoffdungianom SD NS 3: 373 (1418, samtida avskr.).
- häräzhofinghe Gadolin Pants Bi 267 (1357). heärazhödinge SD NS 3: 254 (1417). häridzhöddinghe ib 331 (1418). Se Sdw 2: 1241).
- *häradshöfdhinga domber
- härädzhöffdinghe- )
- *häradshöfdhinga mal
- häräzhöfþinga maal )
- häradshöfdhinger (häridz-. -höffdinger),
- härads iordh (häradz-. häraz-. herridzjord VKJ 177 ),
- *härads kirkia ,
- härads man (härädz-. herris-),
- härads nämd (häradz-. hertez-. -nämpd. -nemd),
- härads rätter
- häradz- )
- härads strömber (häridz-),
- härads syn
- häridz- )
- härads thing (häratzthiing: -thiinge Vg Fornmt III 7-8: 150 (1373). häerdstingh Hist Handl VIII 1: 53 (1493). häredztingh Svartb 415 (1445).
- härädztingh SD NS 3: 375, 376 (1418, äldre avskr.). herridzstyng: -tynge ib 74 (1415). heristingh STb 3: 357 (1498)),
Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚼᛅᚱᛆᚦᚼ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.
Works and authors cited:
- OB
- Omständelig Berättelse huru the svenske af tyskarne blefvo i Stockholm förrådhne oc brände, åhr 1389. I Scriptores rerum svecicarum T. 1, sect. post., s. 212--215.
- ST
- Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
- SD
- Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
- SD NS
- (Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
- Svartb
- och Svartb (Skokl) Registrum Ecclesiæ Aboensis eller Åbo domkyrkas Svartbok med tillägg ur Skoklosters Codex Aboensis. Utg. genom R. Hausen 1890.
- FM
- Nya källor till Finlands Medeltidshistoria. Utg. af E. Grönblad. 1857.
- FMU
- Finlands medeltidsurkunder. Utg. af Finlands Statsarkiv genom R. Hausen. 1--5. 1910--28.
- Neuman Vokbal
- E. Neuman, Utbredningen av vokalbalansen a:å i medelsvenskan. 1918.