Häradh

Old Swedish Dictionary - häradh

Meaning of Old Swedish word "häradh" (or hæradh) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

häradh Old Swedish word can mean:

häradh (hæradh)
L. Jfr SASTändelig Berättelse huru the svenske af tyskarne blefvo i STockholm förrådhne oc brände, åhr 1389. I Scriptores rerum svecicarum T. 1, sect. poST., s. 212--215.">OB: H 2072. 1) bygd, nejd. tha anworades sendeboden swar pa tet breffuit, ther bergxmennene aff kopperbergit, sölffbergit ok jernbergit hijt til oss scriffuit hade j STadin aff alle dalom och anner herrijt STb 3: 325 (1497).
häradh (hæradh)
3) härad. " tha jak. .. laghthing hiölt meth almoghanum innan kniSTa härädhe" SD NS 3: 622 (1420). Svartb 357 (1437). - Jfr hundare och häradhe.
häradh (hæradh)
2) person som på häradshövdingens vägnar dömde i hans STälle. sigge i komblom, häretzdomare i kSTändelig Berättelse huru the svenske af tyskarne blefvo i STockholm förrådhne oc brände, åhr 1389. I Scriptores rerum svecicarum T. 1, sect. poST., s. 212--215.">OBla häredhe SD NS 3: 81 (1415). ib 559 (1420). Jfr härads dömare.
häradh (hæradh)
1) dom utfärdad på häradSTing. Se SDw 2: 1241. 2) häradsrätt, häradets domSTol. jak sath for häredzdom pa pedher karpelans wegna Svartb 492 (1468).
häradh (hæradh)
3) domsrätt inom ett härad. hannus pedhersson, herridzdom jnne hauande j thet sinne FMU 3: 275 (1442). ärlix mans jnsigle fugil jönisson a wapn harodz dom hafondhe ower thw hundars lärodhe Neuman Vokbal 78 (1452).
häradh (hæradh)
1) häradshövingsämbete, domsrätt i ett härad. päthar dyäken, häradzräth hafvande i aasboland SD NS 3: 107 (1416, yngre avskr.).

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so häradh may have also been written as hæradh

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • herrijt STb 3: 325 (1497). dat. häredhe SD NS 3: 81 (1415). härädhe Sd NS 3: 622 (1420). härodhe Svartb 357 (1437) ; Neuman Vokbal 78 (1452). Se Sdw 2: 1241),
  • härads domare (häradz-. häretz-),
  • härads domber
  • härdz-.
  • herridz-.
  • hardoz- )
  • *härads dömare ,
  • *härads foghate
  • häridzffogte )
  • *härads fästa
  • härezfesta )
  • *härads hvirva
  • heritz- )
  • häradshöfdhinge (häradzSD NS 3: 322 (1418). herädzhöffdinge ib 2: 352 (1411, gammal avskr.).
  • härätzhöffdhinge ib 3: 622 (1420).
  • härodhshöfdinge Svartb 357 (1437).
  • härisshöfthinga Gadolin Pants Bi 272 (1368). härishöffdinge Uppl Lagmansdomb 110 (1492).
  • herishöffdinge STb 3: 214 (1495), 357 (1498). herreshöffdinge ib 445 (1499). häräzhöfthunge Hist Handl II 1 (1352). dat. best. häradzhoffdungianom SD NS 3: 373 (1418, samtida avskr.).
  • häräzhofinghe Gadolin Pants Bi 267 (1357). heärazhödinge SD NS 3: 254 (1417). häridzhöddinghe ib 331 (1418). Se Sdw 2: 1241).
  • *häradshöfdhinga domber
  • härädzhöffdinghe- )
  • *häradshöfdhinga mal
  • häräzhöfþinga maal )
  • häradshöfdhinger (häridz-. -höffdinger),
  • härads iordh (häradz-. häraz-. herridzjord VKJ 177 ),
  • *härads kirkia ,
  • härads man (härädz-. herris-),
  • härads nämd (häradz-. hertez-. -nämpd. -nemd),
  • härads rätter
  • häradz- )
  • härads strömber (häridz-),
  • härads syn
  • häridz- )
  • härads thing (häratzthiing: -thiinge Vg Fornmt III 7-8: 150 (1373). häerdstingh Hist Handl VIII 1: 53 (1493). häredztingh Svartb 415 (1445).
  • härädztingh SD NS 3: 375, 376 (1418, äldre avskr.). herridzstyng: -tynge ib 74 (1415). heristingh STb 3: 357 (1498)),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚼᛅᚱᛆᚦᚼ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Works and authors cited:

OB
Omständelig Berättelse huru the svenske af tyskarne blefvo i Stockholm förrådhne oc brände, åhr 1389. I Scriptores rerum svecicarum T. 1, sect. post., s. 212--215.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
SD NS
(Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
Svartb
och Svartb (Skokl) Registrum Ecclesiæ Aboensis eller Åbo domkyrkas Svartbok med tillägg ur Skoklosters Codex Aboensis. Utg. genom R. Hausen 1890.
FM
Nya källor till Finlands Medeltidshistoria. Utg. af E. Grönblad. 1857.
FMU
Finlands medeltidsurkunder. Utg. af Finlands Statsarkiv genom R. Hausen. 1--5. 1910--28.
Neuman Vokbal
E. Neuman, Utbredningen av vokalbalansen a:å i medelsvenskan. 1918.
➞ See all works cited in the dictionary

Back