Häraþ

Old Swedish Dictionary - häraþ

Meaning of Old Swedish word "häraþ" (or hæraþ) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

häraþ Old Swedish word can mean:

häraþ (hæraþ)
L.
häraþ (hæraþ)
1) bygd, näjd. at thiin släkt maghe eghna sik thetta land, ther wi farom nw häradha mällan oc wtländis (terram peregrinationis tuæ) MB 1: 218. " waro faarahirdha i thz sama häredh (regione)" Lg 33.
häraþ (hæraþ)
2) mindre område, socken. i ortnamn. ecclesie thuMBoherradh SD 2: 115 (1291). ecclesie funbohered ib 124 (1291). " sacerdoti de funboa herethj" ib 164 (1294). " jn skoboheredþi" ib 518 (1307). aff amnehäritz sokn BSH 2: 48 (1397). " kiRKen i amnehärith ib. "
häraþ (hæraþ)
3) härad. " quarta pars provinciæ vuLgariter dictæ hærad" SD 1: 592 (1281, nyare afskr.). in moaherath ib 737 (1260-70-talet). in moæ hæreth ib 2: 570 (1309?). væboahæred ib 25 (1287). " in prouincia albohæreth" ib 96 (1290). i warthofta herit i skara biscopSDöme liggiande BSH 2: 42 (1397). j frökindzhärith ib 47 (1397). " aff wazstbo härith" ib 48. " aff kindehärith" ib 49. " aff wallehärith ib 50. al thenna fornempdä härith oc gotz i scara biscopslöme liggende" ib. " sex bönder wppa almughens wegnä aff huart thettä for[nemp]de härith ib. som byggie och boo i wäredh, i the x (10) häradzla(g) (Tiohärad, omfattannde Värend, Finveden och Njudung). calmarna leen och menige smalandh" BSH 5: 33 (1505). the som byggia oc boa i östkinda häradh VAH 24: 326 (1377). " härazshöfdhunge i mymingx häradhe" ib 321 (1424). " aff norwnde heret (i Uppland)" ib 324 (1473). häretzhöffdinge j wemo häräde FH 3: 50 (1445). " häretzhöfdinge j maSDco härede" ib. " härradhet ydhre" SD NS 1: 16 (1401). ib 17. " i edsbergx häradhe" ib 273 (1403). taki andrä goþä män med sik af häraþeno SD 5: 481 (1345, nyare afskr.). " i manghum hundärum ällär häruþum" ib 376 (1344, nyare afskr.). at skipa ok afftaka domara i häradhe ok hundare huario RKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 68 (168, 75). RK 1: 4386, 445, 4514. Jfr hundare.
häraþ (hæraþ)
4) härad, inbyggarne i häradet. alt menegha häridhit stodh thäs til SD NS 2: 37 (1408). " äpter thy som witnen ok nämpden for mik witnadho ok alt häradhit" ib 38 (1408). - Jfr häraþe
häraþ (hæraþ)
1) domare öfver ett härad el. motsvarande område. wm swa händher ath. .. härathz domara bliffwa gripne til fangha PM 34.
häraþ (hæraþ)
2) den som å häradshöfdingens vägnar utöfvar hans domsrätt i häradet? forskäla man: jowan i hidhinxstum, häretzdomare SD NS 2: 229 (1409). med waars heradz domara oloff perssons incigle BSH 3: 283 (1470).
häraþ (hæraþ)
1) häradsrätt, häradets domstol. hwar sin gillesbrodher stempner aff gilleno til häredz dom SGGK 108. " sadh jak for häredz dom pa peder karpelanz weynen" FH 5: 54 (1468). vidh III marc for häredzdom ib 117 (1487). niels krwmme haffuer iij heretzdom oppa dall BSH 5: 331 (1508).
häraþ (hæraþ)
2) häradshöfdinGS domsrätt? häräz dom hawande a ärlix manz wägna sten haraldsons SD NS 1: 38 (1401). " häradzhomhanande a erlikx mans vegna, herra niclis boson" ib 55 (1401). " ib 473 (1405). "VAH 24: 320 (1422). " jak bäinct niklisson häretzdomhawandhe i snäwingis hundhare" SD NS 1:57 (1401). peder scriffuare heradzdom hawande j dale herade GSsvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.">DD 3: 230 (1490).
häraþ (hæraþ)
1) häradshöfdingäMBete. " at i vele vnne honum idert samtycke oc breff pa thenne heredzret i vasboo" BSH 5: 294 (1508).
häraþ (hæraþ)
2) häradets andel i böter. är han skyldogher badhe härätz rät oc konung wt at giälda MB 1: 459. att the effter thenne tijd intet beware sig med häredz rätt eller häredz skylder, ytermera än sweriges lagbook wthwijser GS 49 (1444).

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so häraþ may have also been written as hæraþ

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • härat RK 1: 4386, 4445.
  • häräþ.
  • häreth.
  • häredh Lg 33.
  • hered SD 2: 124 (1291).
  • heret VAH 24: 324 (1473).
  • härith.
  • herit BSH 2: 42 (1397), 5: 51 (1505). herradh SD 2: 115 (1291); BSH 4: 78 (1481).
  • härredh SD NS 1: 16 (1401). " herret" BSH 5: 477 (1511).
  • häradhit.
  • häridhit SD NS 2: 37 (1408).
  • härradhet ib 16 (1401).
  • häritz BSH 2: 48 (1397); jfr för öfr. de genitivformer som ingå i de i det herradhe SD NS 2: 59 (1405).
  • häräde FH 3: 50 (1445).
  • härede ib.
  • herethj SD 2: 164 (1294).
  • heredþi ib 518 (1307).
  • häritthe ib NS 2: 218 (1409, nyare afskr.).
  • hära þeno. häredheno BSH 2: 65 (1399, nyare afskr.).
  • lika med sing. herreter BSH 5: 427 (1510, samt. afskr.). gen. häradha. dat. häräþum SD 4: 376 (1344, nyare afskr.). Af dessa former kunna nom. och ack. sing. med art., dat. sing., nom. pl. herreter. gen. och dat. pl. föras till häraþe),
  • härads afgiäld
  • häredhz aaffgeld )
  • härads almänninger
  • häradz.
  • häratz -. häredz-. häredhz-),
  • härads asyn
  • häraz-.
  • häräz- )
  • härads boe
  • häradz-.
  • heratz-.
  • häretz .-. heritz- SD NS 2: 218 (1409, nyare afskr.).
  • -bo ib 1: 427 (1405). 2: 219 (1409, nyare afskr.). -boo VAH 24: 322 (1442)),
  • härads bok
  • häresbog )
  • härads bro
  • häräz- )
  • härads brofal
  • häredzbrofal.
  • häredzbrofall )
  • härads domare
  • heradz-.
  • härathz-.
  • häretz- )
  • härads domber
  • heradz-.
  • häradhzhäräz-.
  • häredz-.
  • häretz-. SD NS 1: 57 (1401). heretz-. häraz doomber: -doom VAH 24: 320 (1422)),
  • härads doms brut
  • heredzdoms brott )
  • härads gardher?
  • heradhz- )
  • härads gods
  • härässgodz häretzgodz )
  • häradshöftinge
  • häradzhöfdhinge.
  • häradshöfdhinghe.
  • härratzhäfdingä SD NS 1: 5 (1401).
  • herradzhöfdhinge: -anom SD NS 1: 22 (1401).
  • häratzhöftinge: -en BSH 1: 179 (1381). härädz hofdhinge.
  • härezhöffdhinge: -en SD NS 2: 55 (1408).
  • härizhöfdhinge: -a ib 37 (1408).
  • härishöfdinge: -an ib 34 (1401).
  • hereshöfdinge BSH 5: 195 (1507. höreshöfdinge ib (på två st). häraðs hyfþinge: -ä VGL I MD 1: 3.
  • häradshyfdhinghe SD NS 1: 12 (1401). " häräz höfþonge: -a" MELL Kg 23: 4.
  • häritzhöfdhonge: -omen SD NS 2: 52 (1408).
  • häritzhofdhinge DD 2: 7 (1388).
  • häradzhöfdhunge VAH 24: 321 (1424).
  • häritzhöffdhunge ib 323 (1454).
  • häritzhöfthunge: -a SD NS 2: 219 (1409, nyare afskr.): -ans ib.
  • häradzhöfdinge: -ia ib 70 (1408).
  • häratzhöffninghe ib 1: 218 (1403).
  • heritzhöfninge: -anom ib 633 (1407).
  • heritzhöfthilie: -anom ib 634 (1407).
  • häradzhöfinge: -ia ib 2: 70 (1408).
  • härezhyfinghe: -a ib 1: 37 (1401).
  • härashöfunge: -ans ib 334 (1404).
  • harazhofunge: -ans ib 106 (1402).
  • ärashöfdyghe: -a ib 518 (1406)),
  • häradshöfdhinga dombrut ,
  • häradshöfþinga döme
  • häräzhöþinga- MELL i var. häratzhöftigna-. häredz höffdinge-. KrLL. häratzhöftinga-. häredz höffdinge-. häreshöfdhingadömö),
  • häradshöfdhinger
  • härazhöfdningher.
  • härashöfingh )
  • häradshöfdhings döme
  • häredzhöfingxdöme )
  • häradshöfdhings pänningar ,
  • härads ingiäld
  • häredz ingeldh )
  • härads insighl
  • härads insighle
  • häris ensigle )
  • härads kista
  • häredz- )
  • härads luter
  • häräz- )
  • härads man
  • härädz-.
  • heredz- )
  • häradsmanna mal
  • härads märke
  • heredz- )
  • härads nämd
  • hertiznämpd.
  • häris nempd. herris nämpd),
  • härads piäkker
  • häräþs- )
  • härads ra
  • häredz- )
  • härads räfst
  • härads rätna
  • häredz- )
  • härads rätter
  • härads skogher
  • häradz-.
  • härez- )
  • härads skyld
  • häredz- GS 49 (1444). häräskyld),
  • härads skäppa
  • heritskeppe )
  • härads snäkkia
  • häräzsnekkia )
  • härads strömber
  • häretz strömer )
  • härads syn
  • heredz-. heretz- L),
  • härads synaman
  • heredz syneman )
  • härads þing
  • härradhztingh: -tinghe ib 2: 51 (1408).
  • härradzting: -tinge ib. heratzthing. häritzthing. härdis ting BtFH 1: 127 (1464). häres ting),
  • härads thorp
  • häradzstorpp )
  • härads vatn
  • häretzwatn )

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚼᛅᚱᛆᚦ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Works and authors cited:

Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
BS
Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.
BSH
Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
FH
Handlingar till upplysning af Finlands Häfder. Utg. af A. I. Arwidsson. Del 1--9. 1846--57.
KS
En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
SD NS
(Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
VAH
Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademiens Handlingar.
PM
Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.
SGG
Stadga för ett S:t Görans Gille. I Småstycken på Forn Svenska.
SGGK
Stadga för ett S:t Görans Gille vid Kopparberget. I Småstycken på Forn Svenska.
DD
Diplomatarium Dalekarlicum. Urkunder rörande landskapet Dalarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.
GS
Några Gambla Stadgar [såsom bihang till Biärköa-Rätten utg. af J. Hadorph]. 1687.
➞ See all works cited in the dictionary

Back