Harþer

harþer Old Swedish word can mean:

harþer

L. eg. staRK. 1) hård, fast mot intryck, oböjlig. adamas är en sten sua harþar Bu 72. " at the taghe xii sardasta (för harasta) stena" MB 2: 10. å hårdom berghom Dinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmäRKer den förra den sida, hVarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsVarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 85 (207, 93). hårda knokor ib 80 (198, 88). hart kiöt ib. huKLemming. 1862.">Als bruninar äru. .. ey hardha som been KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 227. mädhär. .. horda staKLemming. 1862.">Ale LB 7: 14. - svår att böja, styf. aff hardhom ok bänom bogha KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 3. - hård, fast, staRK. ryktä KLemming. 1862.">All lasen fra portanä mz sinä hardä hender Va 38. - hårdkokt. hard ägh LB 7: 60. ib 3: 57. - hård, obstruerad. for hardan Buck LB 7: 68. ib 2: 33, 3: 66, 7: 138. " for haarlan quidh" ib 2: 33. li 38. for hardh mangha ib 41. " binder löst liff oc ofmykyth hart gör hon wekth" ib 5: 80. 2) Bildl. hård, oböjlig, styf, styfsint, envis. adamas är mins hiärta moþ ii guz þäinist hart ok þört Bu 72. " mz hardhom hugh dyRKa een thän som korsfästir Vardh" KLemming. 1860.">Gr 285. görande siälina kKLemming. 1862.">Alla ok hardha til ödmiukt KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 278. gat ther litit gaghn giort thy at folkit war ther mykit hart Bil 163. MB 1: 354, 447. KL 143. 3) hård, hårdsint, obarmhertig, KLemming. 1860.">Grym. þät Var hart folk ok KLemming. 1860.">Grymt vm cring boþe Bu 169. hardhasta men Bil 300. för än os gäster dödhin härdhe KLemming. 1862.">Al 6146. RK 3: 3726. med dat. är hwar androm haardher RK 3: 1234. 4) sträng. hardþäre plikt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.">SD 1: 669 (1285, gammKLemming. 1862.">Al afskr.). ib 4: 464 (1335, nyare afskr.). KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 5: 135. guþ gaf harþare hämd iuþom Bu 198. " hKLemming. 1862.">Aldar hans capitolum harþare än han prästens (tillrättavisar honom strängare än han tillrättavisat presten)" ib 278. fik hardhan dom Bil 116. " sa mot sik gudz hardhasto rätwisto" KL 43. hardhare rekinskap KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 283. " the vildo enga lund vnDi ganga vtan mz hardhe hand (stränghet, tvång)" Bil 885. " keysar conradh war hardher rättare" ib 771. ib 659. - med dat. vnDirstanda huru hardhir jak är ondom oc huru milDir godhom KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 73. lMB 1: 7. hård, häftig, bitter. smälikin oc hardh ordh KL 14.

harþer

adv. det hårdaste, på hårdaste el. fastaste sätt. i förening med den form af kunna. ltak myn hielm oc bint vpa mit huffuod. oc min skioll a myn winstra arm. thz hardaste ther tw kant Di 151. - Jfr for-, ful-, genom-, il-, iäm-, KLiäpt-, of-, sten-harþer.

Part of speech: av

Grammatical aspect: adj.

• haardher.
• haarder: -asta Bir 5: 135.
• horder: hord BSH 5: 335 (1508) ;
• horda LB 7: 14.
• härdher: -e (i rim med wardha) Al 6146.
• härder: -um Bil 423 ;
• -are ib 410 ),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚼᛆᚱᚦᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.