Höghfärþ

höghfärþ Old Swedish word can mean:

höghfärþ (høghfærþ)

1) högfärd, öfvermod. höghfärdhin är alra synda vphof KLemning. 1860. SFSS.">Bo 33. fallir hon ij hoghmodh oc höghfärdh ib 95. " for tryzko ok höghfärdh wilde han ey skripta sik" KL 10. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: (Avt) 179, 180. Lg.">Bil 225, 383, 794. KL 108, 186, 188, 189. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 51, 4: 80. Lgren. 1875.">LfK 45.

höghfärþ (høghfærþ)

2) ståt, prakt, prål. foor til KLemning. 1860. SFSS.">Borghenna mz myKLe hoghfärdh Lg 3: 192. " aff store högfärdh oc onyttoghe" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: 80. " koma til nakan hedhir älla wärldinna höghfärdh (mundi superbiam)" ib 1: 90.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so höghfärþ may have also been written as høghfærþ

Part of speech: nn

• hoghfärdh Lg 3: 192.
• hogfärdh Bir 4: 80. " hogh färþe" ib (Avt) 180.
• hofärþe ib 181. " höghfärfe (för -färþe)" ib 180.
• höffärþe ib 179),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚼᚯᚵᚼᚠᛅᚱᚦ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.