Höghþ

Old Swedish Dictionary - höghþ

Meaning of Old Swedish word "höghþ" (or høghþ) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

höghþ Old Swedish word can mean:

höghþ (høghþ)
1) höjd, utSTräckning uppåt. hans högdh längdhen oc bredBern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Din waaro All lika MB 2: 367. " tha är thinna siäl vidhlekir tholkir som himilsins oc högdhin ey oiäSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPn" Bo 78. " flöþe niþar at eno siaxtighi Alna högþ" STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg.">Bu 168.
höghþ (høghþ)
2) höjd (i motsats till djup), riktning uppåt, ofvan maken varande rymd, höGre del af luftkretsen. en ände af them twem wäghomen bare sik rät nidhir j nidhirSTa ok annor vp j högdena (tendebat SurSum) STundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänBern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diga utkaSTen af Birgitta, med Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dikt Engelens Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 214. " rökilse röker vpfar j hökt" STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 1: 50. " vpuändhe thit änlite j hökt" ib 272. " rät vpp thit hierta j höght" ib. " hulke som. .. hauande spiwt j handom hAlla them op j höght" STundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänBern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diga utkaSTen af Birgitta, med Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dikt Engelens Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 336. käldo watnom vpspringandom j höght ib 4: (Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dikt) 247. ib 3: 435, 442. ST 26. Al 5051. " saagh op i högth epthe honom" STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 13. " loot konungän han vp hängia j hökt" Gr (Cod. D) 365. " örnin see aff högdhinne hua hans vnga vil skadha" STundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänBern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diga utkaSTen af Birgitta, med Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dikt Engelens Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 222. - (himmelens) höjd, Guds och de sAlige andarnes Boning. gudh fadhir j himerikis högdh STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 1: 3. ib 24 vm domicus fore nidhir af hymerikis högdh STundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänBern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diga utkaSTen af Birgitta, med Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dikt Engelens Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 357. til the höghdhina ther ängin gitir begipit ändan j guddomsins vAlde ib 2: 268. " ära wari gudhi j höghdhinne" STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 69. VNB 2.
höghþ (høghþ)
3) höjd, högt belägen maRK. the haua Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dighran förmon, å mera höghd äru STadda RKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 84 (206, 92). ib 85 (208, 93).
höghþ (høghþ)
4) det öfverSTa (af något), topp, spets. nar thu koMBir j träsins högdh STundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänBern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diga utkaSTen af Birgitta, med Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dikt Engelens Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 270. hans (STegens) högdh (cacumen) hannadhe himilin Ber 143. bärganna högdher Su 40, 164.
höghþ (høghþ)
5) ofvanvåning, loft. lat raab männene vpSTigha j sit loffte älla högdhena j sino huse MB 2: 6. " een fyrepiil kom i hödh (i slottets öfverSTa del) ther före the oppe waare komme i nödh" RK 3: 613.
höghþ (høghþ)
6) i förbindelsen: up i högdh, med hög röST, högt. Jfr Aasen, Norsk Ordb. høgd, bem. 5. thentidh thu thzta tAlade wp j högt STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 636. " ropa op i hökt" Su 44. ib 63, 249. LfK 215. " tywtha op i höth" STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 152. ib 387, 398. lo vpj högth JP 10. - Jfr biärgs höghdh.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so höghþ may have also been written as høghþ

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • högþ.
  • höght MP 1: 272 ; Bir 3: 336, 435, 442, 4: (Dikt) 247; ST 26 ; Al 5051.
  • högt Lg 636 ; Su 249 LfK 215.
  • högth Lg 3: 136, 152, 398.
  • hökt MP 1: 50, 272 ; Gr (Cod. D) 365 ; Su 44, 63 ; Lg 3: 387.
  • högh KS 85 (208, 93).
  • hödh RK 3: 613. -ir),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚼᚯᚵᚼᚦ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Works and authors cited:

Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Di
Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
Gr
Legenden om Gregorius af Armenien. Utg. af G. E. Klemming. 1860.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
VNB
Vadstena Nunnas Bönbok. Utg. af E. Rietz. 1842.
KS
En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
Ber
Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
JP
Svensk Järteckens Postilla. Utg. af E. Rietz. 1850.
LfK
Skrifter till Läsning för Klosterfolk. Utg. af F. A. Dahlgren. 1875.
➞ See all works cited in the dictionary

Back