Hovuþ

hovuþ Old Swedish word can mean:

hovuþ

L.

hovuþ

1) ss tillnamn. " hermanno dicto hound" SD 2: 151 (1293). " johannes huwd ib 525 (1308, nyare afskr.). "

hovuþ

2) det öfversta, topp, spets. af en växt: blomhufvud, blomflock. taga purlöök, med blad knoppar och hwffwd LB 7: 271. - af en kolonn: kapitäl. saa iak. .. owir studhinne eet litit howdh älla knap af sky Gr 298.

hovuþ

3) hörn. " j alla gatunna höfdom" MP 1: 231. " syndherstänkte äru mönstersins stena i alla gatonna hofdhe (in capita omnium plateurum)" Framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lgren. 1866.">Ber 178. ib 177.

hovuþ

4) näs, udde. " i ortnamn. in parachia høkhouut" SD 3: 270 (1316). " parachia høkhofudh" ib 5: 321 (1344, gammal afskr.). ecclesie høcobdi ib 4: 201 (1331). " de høkhufdhe" ib 5: 238 (1343, gammal afskr.). de høkhoffdhe ib 572 (1346). in Frøsakir skipalagh parochia høkhoftum (kan föras till høkhofþe) ib 332 (1344, gammal afskr.). ingimundus in hanahøfdi ib 3: 270 (1316).

hovuþ

5) hufvudman, öfverhufvud. okir styre j thera (presternas) hofdhe ok höxsta for mannom Bir 1: 392. " ther skalt thu wara huffwdh oc förman" Framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 160.

hovuþ

6) individ, person, enskildt föremål. tok aff israel thwsand oc iijc lxv siclos, fore ijc oc lxxiij howodh första sona aff israel. .. ä v siclos fore hwart howodh (per singula capita) MB 1: 387. " kan omärkt fä a scogha löpa löse äghande athir j scoghe fore iiij päninga huart hoffwdh" TB 73. - Från en dylik betydelse är kanske att härleda ordets bruk i uttrycket ovir hovudh (sammanskrifvet owerhuffwd Su 128 ; jFr Mht. üFramt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lgren. 1866.">Ber houbet; ett liknande uttryck har troligen funnits äfven i Mnt.), öfver hufvud, i allmänhet, i det hela, med ett ord. huru stötelica oc dyrligha alle almänt öfver hofvud lofvade oc hedrade ther sin gudh Ang 181. alt thz gwikt är, oxa kör geter faar, hästa oc camela offwir huffwodh alt thz wi aghom MB 2: 148. ib 219. Su 139, 224, 263. FH 1: 15 (1441, nyare afskr.), 3: 127 (1448).

hovuþ

7) i många sammansättningar betecknande det förnämsta, det hufvudsaklika (troligen är dett bruk icke ursprungligt Nordiskt, utan omedeLBart el. medeLBart en efterbildning af Lat. caput, capitalis). - JFr diura-, fiska-, gul-, gäddo-, hiorta-, hunda-, iärn-, purlöks-, silf-, trä-, thiura-, ödhlo-hovuþ. JFr äfven barhofdhe, barhofdher.

Part of speech: nn

• hoffwdh Al 6752.
• hofuudh MP 1: 13.
• hofudh: høkhofudh SD 5: 321 (1344, gammal afskr.).
• howþ Bu 13, 129.
• howdh Gr 208.
• huwuþ.
• huffudh Su 139.
• huffwdh Lg 3: 160.
• huwd SD 2: 525 (1308, nyare afskr.).
• höwdh KS 80 (198, 88).
• howut L.
• houu: hokkouut SD 3: 270 (1316). howoþ. huffwodh MB 2: 148 o. s. v. hofwot Bir 3: 145.
• hoffuidh LB 2: 50, 51, 63.
• hofwidh Bir 3: 313.
• hoffwidh LB 3: 64 ; BSH 4: 279 (1501).
• howid LB 8: 48.
• hofwid Bir 3: 229.
• hoffuid LB 2: 54, 63.
• hwidh ib 8: 43.
• huuith ib 51.
• houit Bu 54.
• hoffwit MD 419.
• hwffuit LB 3: 60, 64.
• hoffwedh: hoffwezsins Al 6757.
• hwgedtt (kanske att fattas ss bestämd form) BSH 4: 321 (1502).
• hoffue RK 1: (Albr.) s. 213. dat. s. hofþe Bu 149, hofdhe Bir 1: 392 ; MB 1: 363 ; Al 9925, 9491 ; Ber 178.
• hobdi: hocobdi SD 4: 201 (1331).
• hufdhe: hokhufdhe ib 5: 238 (1313, gammal afskr.). howudhe KL 125.
• höþe Bu 209.
• höfdhe Bil 306.
• höfdi: hanahöfdi SD 3: 270 (1316). hofne (trol. skriffel för hofdhe) Ber 177. dat. pl. hoþom Bu 129.
• hofdum Bil 457. huffdhom Mb 2: 351. höþom Bu 71.
• höfdom MP 1: 231 ; KS 31 (80, 33).
• huuuþet ib. " howþet ib. howdhit" GO 227. houoþet. hwffuodet BSH 4: 220 (1497).
• hwodit RK 1: 2193.
• hwdhit ib 2: 4427, 4481.
• hwedhet BSH 5: 443 (1511).
• hofdhit LB 5: 292.
• hofþeno Bu 74.
• höfdino KS 32 (81, 34).
• höfdeno ib (82, 34). pl. ack. howdhin Bo 179),
• hofdha bulster
• hobdabulstar.
• hoffdha bolster. hufþabulster L.
• hofþaduker
• hoþpoduker )
• hofþa dyna
• höfþa dyna )
• hofdhagärds sten
• hoffdhagärdz sten )
• hovuds eþer
• huuzs-.
• huwzs- )
• hovuds gäld
• hoffwdz- )
• hovuds mal
• huwzs-.
• hwzs- )
• hovuds mal
• huwz- )
• hovuds man
• howdzman: -män TB 74.
• howtzman ib 73. hofuodz man. hoffuidzman RK 2: 3690.
• hoffwesman ib 3: (sista forts.) s. 158.
• houeszman FH 2: 46 (1419). " höfwodz man: -mans" Bir 1: 257.
• höffuidzman RK 2: 5007. höwidzman. höffuitzman. höwitzman. höwizman. höwetzman. höuisman Di 231.
• höffuesman.
• höesman BSH 5: 485 (1511).
• hössman ib 24 (1504, daniserande)),
• -dömith ib 4014),
• hovudsmanz döme
• hovudsmanna döme
• höfuismanna- )
• hovuds mästare
• hovuds prydhilse
• hovuds sak
• hwuzs-.
• huwzs-.
• huwtz- )
• hovuds värker
• howdzwärker.
• hoffwz werker: -werk Iv XCII),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚼᚮᚠᚢᚦ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.