Hus
Old Swedish Dictionary - husMeaning of Old Swedish word "hus" in Swedish.
As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:
hus Old Swedish word can mean:
- hus
- STb 5: 144 (1517). husis (väl fel för hus) SD NS 3: 336 (1418) ); n. L.
- hus
- 1) slott, fäte. Se SDw 2: 1238 och jfr R. Pipping, Kommentar t. ERikskrönikan s. 84 ff. rätter som wi spipath (!) hafwm warom borgarom a husom ällas gardhom oc särdelis i wiborgh Beckman STud 219 (omkr. 1400). 7) avträdeshus. Jfr pa huss gathonne (I Kalmar; även kallad hysike gata) KTb 101 (1481) - Jfr ala-, almoso-, badhSTovu-, bak-, bakara-, bardhskärara-, bat-, bata-, boka-, brudha-, brudhlöps-, bryggiara-, brödh-, bysso-, bödhils-, dara-, döpilsa-, fara-, forvarilsa-, fridha-, fädherne-, fädhernis-, geta-, harkniva-, harniska-, hemelik-, hemil-, hemils-, hiula-, humbla-, hvalf-, hyrn-, häktilse-, hälgahadoma-, hö-, hönsa-, inbyggila-, intäktis-, iordh-, kancelära-, kapitel-, kapitels-, kirkiohärra-, klädha-, klädhe-, koko-, konungs-, korn-, källara-, köno-, köpe-, lagha-, ler-, miöl-, munka-, mylnu-, mälte-, mässodiäkna-, mäSTar-, mödherne-, mödhernis-, natvardha-, nöt-, nöta-, ordh-, pilagrima-, prebundo-, predika-, predikara-, pulver-, qvärn-, qvärna-, ringiara-, rogh-, rövara-, sang-, siäla-, siäla gards-, siäng-, siänga-, skip-, skrap-, skripta-, skut-, slaktara-, spamanna-, STadhd-, STads-, STekara-, svina-, symn-, talu-, tighl-,' tilhalds-, tol-, trap-, trappo-, trolla-, trä-, tharf-, thärtto-, thörka-, vagh-, vagha-, vapn-, vapna-, vatu-, vinter-, viSDoms-, viST-, viSTa-, vra-, väghara-, vävara-, ärmita-, ärve-, ödhe-hus.
- hus
- 1) byggande av hus. forbiudhom wj kirkioherromen ok kirkiowärednomen widher ban ath the her epter ey wtlägge kirkione päninga j hwsabygningh wppa preSTabolen GUmmerus Syn-STat 43 (1425, vidim. fr. 1440). Kan även föras till 2.
- hus
- 2) byggnad. STb 3. 292 (1496). item dominus olaus erici xij öre och xij öre qwittadis i hwsegygningh dedit HLG 3: 42 (15189. Jfr husbygning.
- huss.
- hwsse. HLG 2: 137 (1526). best. pl. hwsena SD NS 3: 16 (1415).
- husenis
- *husa beskatning
- beschatningh )
- *husa besyning
- hussä- )
- *husa brut
- -broth.
- -brott )
- husa bygning
- husa byr ,
- *husa byte
- *husa hyra
- huse hure )
- husa högher (n. -högt),
- *husa knuter
- -knwta) ,
- *husa knävil
- -knäflom) ,
- *husa köp ,
- husa legha (hwssa-. huse-. -lege. obl. -lägho ATb 2: 176 (1481) ),
- *husa längd
- hwssa lengd )
- husa lön
- *husa mur ,
- *husa radh
- hussa- )
- *husa rum ,
- *husa röta
- husse rötä )
- *husa skatning
- -ningk- )
- *husa skipte
- hus(s)e-. -skiffte. -skifftä. -skyffthe),
- *husa stadher ,
- *husa stoman
- hswssa- )
- *husa syn
- husesin )
Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚼᚢᛋ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.
Similar entries:
Works and authors cited:
- SD
- Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
- SD NS
- (Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
- ST
- Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
- Beckman Stud
- N. Beckman, Studier i outgivna fornsvenska handskrifter. 1917. SFSS.
- KTb
- Kalmar stads tänkebok. Utg. av I. Modéer och S. Engström. 1945. SFSS.
- GU
- Glossarii Latino-Svethici specimen vetustum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.
- HLG 3
- Handlingar rörande Helga Lekamens Gille i Stockholm och Helgeandshuset i Uppsala. V--VIII. Gillets leuata 1515--1528. -- Räkenskaper för Helgeandshuset i Uppsala 1528--1529. -- Utg. av I. Collijn. 1930.