Hvart

Old Swedish Dictionary - hvart

Meaning of Old Swedish word "hvart" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

hvart Old Swedish word can mean:

hvart
L.
hvart
interrog. " hvart, hvarthän. i Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dir. frågesats. hwart gaar thu" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 36. ib 164. - i inBern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dir. frågesats. spurþo natalie föLghe huaþan þe foro älla huart þe uildo Lg.">Bu 523. Lg.">Bil 106. KL 42. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänBern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dikt Engelens Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 125, 3: 133. " tedhe han os väghin huart vi skulum föLghia" MP 1: 155. - hvar. viste ängen androm visa. huart bartholomeus var evmin (hvar B. hade blifvit af) Lg.">Bu 205. Lg 3: 545. " viste äkke hwart hon skulle leta äpte honom" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 22. " iak veet äkke hwart the hawa latit han" ib. " fik wita huart ölanBern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dit la" Lg.">Bil 616. " se hwart alt rikith ligger fore thinom öghom" MB 1: 178.
hvart
2) indef. " rel. hvart, hvart. .. än. gak lidugher hwart thu vilt" Lg.">Bil 164. MB 1: 485. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänBern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dikt Engelens Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 45. Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Di 263.
hvart
3) rel. " Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dit. stadhgadho at sighla til andra haMPn hwart vädharit bläste thom" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänBern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dikt Engelens Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 177. " wid mörkin hwart thu skynder" Ber 184. LfK 234. " thy är anBern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Din styrande thiit hwart han skal ga" Ber 235. - hvart til, d. s. Ber 73.
hvart
4) huru? i inBern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dir. frågesats. viste ey huart hzta skedde Lg 3: 545.

Part of speech: ab

Grammatical aspect: adv.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚼᚠᛆᚱᛏ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
Di
Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
Ber
Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
LfK
Skrifter till Läsning för Klosterfolk. Utg. af F. A. Dahlgren. 1875.
➞ See all works cited in the dictionary

Back