Känna

Old Swedish Dictionary - känna

Meaning of Old Swedish word "känna" (or kænna) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

känna Old Swedish word can mean:

känna (kænna)
L.
känna (kænna)
1) låta veta el. känna, visa, undervisa lära. med dat. (el. i dess STälle ack.) och ack. hon kan minnas huat henne wardher lärt ok känt STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 4: 75. .. . kenna them nokot thet the skula gudhi medh tyäna, som är pater nsoter ib 5: 98. - med dat. (ack.) och inf. utan el. med at.. .. enum okirkarl, huilkin som haffde twa synir, then ene sonynom kende han okra STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 5: 127. - med dat. och följ. sats i torghin fra honum (ɔ min son) maalith oc känden honum thz hanskullle dräpa mina husfrw Prosadikter (Sju vise m) 146. 2) känna, igenkänna. med ack.. .. ä thäs mere jak ökäs at kennä mik sielfuän J Buddes b 159. " jak menar at thz (ɔ laMBit, Lat. agnus) sigx aff agnoscendo, thz är kännaskolande" SpV 204. - med utelämnat objekt. thz war han for hwlkom han mySThe syn fånga oc kände görliga oppa syn wakn oc plåttha SToria Trojana. Från latinet öfversatt till svenska år 1529. Utg. af R. Geete. 1892. SFSS.">Troj 130. - med prep. til. känna till. tha mogen i vthe kere venner at vi kennom inthet til lthen clärk ey eller vithum om hans vixle lärdom SToria. 1816 ff.">HSH 17: 167 (1523? Brask). 3) veta, känna. - i förbindelse med giVa. jak giffwer edher känna hwath mik synes wara til rolek PMBref 325 (1516).
känna (kænna)
4) känna, förnimma, märka. . .. en fulan ok illa luktandhe athol. .. ok jnghin githir känth medh synom näsom STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 5: 187. " kenna och hanna mädh handom och allom limom" SkrtUppb 161. apoSTolin sigher opfyllin mina glädhi at j maghin smaka thz samma. .. thz samma kännandis ällir menandis, enkte mädhir kiff ällir trätto SpV 456. 5) erkänna, kan oc nakar man föra orþ for oss, som Varom son aganga oc missämiä ma af koma. .. þa scal efte þolike säga äncti gioras för än þän som saght hafuer forikoMBer i bäggiäs Varä närwaru oc hafuer sin orþ kient Rydberg Tr 2: 247 (1357).
känna (kænna)
6) haVa (köttsligt) umgänge med. thänna qwinnor kände män, haffwande saMBlandh mz them for the ensaSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPna sak, at thera släkthir skuldo wtluidhs SpV 164. 7=) tillerkänna, tillägna, tillägga. - ägna, helga. - Se Sdw 2: 1255. - beskylla, tillvita.. .. at pancermakere drengen viderkendes, ath han skyller hanom intet ok sade, ath han hade kent vilth, och bad hanom giffue sigh tet til, at han hade vith[net] hanom tet orettelige STb 3: 175 (1494).
känna (kænna)
jak är wäl kiändher medh honom STb 1: 397 (1482). STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 4: 114. tha sporde the mych til omjach war kändh medh ider GSTridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-CaVallius. 1845.">PM 2: 18 (1506). - bekant, förtrogen (och därför gynnad). nw tykkir os (ɔ drottning Filippa) at andre äru bätir kände mädh idher (ɔ kloSTerfolket i VadSTena) än waar nadoghe härra ellir wi Nio handl rör Vkl 227.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so känna may have also been written as kænna

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • kenna.
  • kiänna.
  • -ir.
  • -de.
  • -der.
  • känz Gadolin Pants Bil 275 (1378).
  • kenndes ATb 1: 7 (1452).
  • kiendes STb 1: 23 (1475)),
  • känna sik , 2) = känna 4. epter hon sigh jngen lyffs waaningk kenne kunne STb 4: 84 (1505). - refl. kännas, 7) kännas vidher sik, känna sig själv, ändra sitt sinne, bättra sig. han kändis widh sik sielwan, oc grät sina syndir Hel män 229. 8) känna, betänka, förstå, inse, märka. th at jak kännis ey hafwa thiänt thik som jak skuldhe SvB 320 (börj. av 1500-t.). (möjl. att föra till 10). 9) erkänna, erkänna ss riktig, erkänna ss sin. med prep. vidher. jac eriker fornempde kännis opernbarlika widher alla thässä dakthingan, som thättä breff wtuisar FMU 1: 383 (1381). 10) erkänna, bekänna. vi magnus. .. kännoms mäd thesso. .. breue os haua til dömpth hustru ingridhi. .. een haluan attungh iordh SD 6: 343 (1352).. .. ad jak erlend matisson kännis meth thetta mit opna bref hawa wnt min son rona ij waxtorp soghn wt ad sätia meth sith goz ij syn fängilse Gadolin Pants Bil 266 (1356). ib 275 (1378). ATb 1: 7 (1452). " kiendes hustrv birgitta. .. ath synnedagx almosan hauer inne i hanis ottes hws aarliga rentta ij (2) marck peninga" STb 1: 23 (1475). giffue förnämpde hustru eline swa mykit han kännis at ware henne skyldig Uppl Lagmansdomb 8 (1490). - giva till känna. kendes her johannis arnaldi. .. ath han myste xxvj (26) stycke gyllena STb 1: 23 (1475). - medgiva, tillstå. ljjak star tilkännandis (fateor), enghom. .. wara loflikit ällir höfflikit at liffwa widher enkannelikin lagh SpV 445. 12) göra anspråk (på), tillägna sig. med prep. vidher. tha kendis jak widh beggis thera (ɔ ett par tjuvars) jordh FMU 4: 91 (omkr. 1455). nw meden jngen aff thöm (ɔ de närmast arvsberättigade) jgen är, tha kennes the wijdh sith arff ok wele jngelunde tet ghaa lata j bck arff STb 4: 28 (1504).
  • känna at , känna efter MP 4: 4. " takes oc kännes ath wm thee (ɔ gässen) haffwa äg PMskr 264. "
  • *känna til , känna efter. tha bewaris hönorna j stallenom, och kennes til lmädh handenne när the wilya werpa PMSkr 261. Jfr tilkänna. - Jfr aterä, be-, fore-, ful-, til-, tör-, vidher-känna, ävensom akännas samt bäter-, ödh-känder.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚴᛅᚿᚿᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
HSH
Handlingar rörande Skandinaviens historia. 1816 ff.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
PM
Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.
J Buddes b
Jöns Buddes bok. Utg. genom O. F. Hultman. 1895.
PMBref
Vadstenabrodern Peder Månssons bref på svenska från Rom till Vadstena kloster 1508--1519. I Småst på Fsv.
Prosadikter
Prosadikter från Sveriges medeltid. Utg. af G. E. Klemming. 1887--89. SFSS.
SpV
Speculum Virginium -- Jungfruspegel -- öfvers. från latinet af Mathias Laurentii. Utg. af R. Geete. 1897--98. SFSS.
Troj
Historia Trojana. Från latinet öfversatt till svenska år 1529. Utg. af R. Geete. 1892. SFSS.
Rydberg Tr
Sveriges traktater med främmande magter jemte andra dit hörande handlingar. Utgifna af O.S. Rydberg. Del. 2, 3. 1880--95.
SkrtUppb
Skrifter till uppbyggelse från medeltiden. Utg. af R. Geete. 1904--05. SFSS.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
Va
Namnlös och Valentin. Utg. af G. E. Klemming. 1846.
GPM
Gamla papper angående Mora socken. II. Arvid Siggessons brevväxling. Utg. av L. Sjödin och A. Pers. 1932.
Nio handl rör Vkl
Nio handlingar rörande Vadstena klosters fridlysta område, dess inhägnad, tomter och byggnad samt frihet från intrång. I Småst på Fsv.
➞ See all works cited in the dictionary

Back