Kloker

Old Swedish Dictionary - kloker

Meaning of Old Swedish word "kloker" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

kloker Old Swedish word can mean:

kloker: 1) kunnig, skicklig, klok. clokir j Bokum Lg.">Bil 352. han. .. war mykit i laghen klook RK 3: 3193. ij eLgskogx bragdhom war han klook Al 172. sa clokan hiölt han sig ther aa RK 2: 8860. " wardh sinom mästara yffrith klook" Al 446. " hans kloko tungo gifwer thu priis ib 6626. - (?) han lots tha wara kloka" RK 2: 5981.

kloker: 2) klok, förstånDig, vis. " christus uar clokare än han" Lg.">Bu 206. " thän herra var badhe viis ok klok" Iv 1777. mik tykte the svenska ey wara kloke tha the henne til höffDinge toke RK 2: 13. ib 6928. " at hafwa kloka snille" Diga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 306. klok vnDirstanDilse ib 321. klokare nämne ok vnDirstanDilse ib. Lgren. 1866.">Ber 84. " thu skAl nu. .. läggia mik fore nakar radh mz thina kloka lista" Iv 5443. " ey är tolkin qwinna. .. j ordhanna cloka synne" MB 2: 165.

kloker: 3) slug, listig. " koklare en klokar" Lg.">Bu 101. ib 196. kloke (cAllidus) ouinin Bo 136. ormin war klokaster Aldra Diwra MB 1: 160. Diga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 40. war. .. klok (astuta) mot Diäfwlsins frestilsom Lgren. 1866.">Ber 152. aff Diäfwlsins kloke fund Lg.">Bil 536. " Diäfullin forma at vnDirstanda mang komaskolande thing aff sine kloko natur" Diga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 396. thänkia oc finna kloka funde ib 469. mz klokom ordhom vil thu mik swika Iv 1211. kloka forsator Lgren. 1866.">Ber 153. " mz thera kloka swekligheet" MB 2: 203. " fore idhra kloko lista" Iv 4874.

kloker: 4) konstfärDig. " jak är icke kloker (fatt kannec at gera i hagleic)" Di 46. ib 47, 107.

kloker: 5) konstfull, konstig. " han hitte först iärn smidhe oc eersmidhe oc Alzkoma kloka gärning" MB 1: 164.

kloker: 6) Subtilis, djupsinning, svårfattlig. Suara tel cloka pröuelse (quæstio satis gravis) Lg.">Bu 144. " tAlande klok ordh (Subtilizando verba)" Diga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 175. konstelica Disputera aff swa klokom thingom (SubtiliLg.">Bus) ib 197. ib 3: 229. " nam aff honum mang klok thing" MB 1: 175. Lg 3: 715. Su 223, 228, 231. langt oc klogt ware ther aff släghia ällir scriffwa MB 2: 179. - spetsfunDig. vtan Alla kloka ranzakan MB 2: 331.

kloker: 7) vacker, ståtlig? tapper? fin, belefvad? (jfr Mht. kluoc) en stolt riddare skön ok klook RK 1: 1041 (kan föras till 2). - Jfr il-, ilzko-, Ivir-, laghakloker.

Part of speech: av

Grammatical aspect: adj.

Alternative forms or notes:

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚴᛚᚮᚴᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

RK: Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

MB: Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

Lg 3: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.