Kunna
Old Swedish Dictionary - kunnaMeaning of Old Swedish word "kunna" in Swedish.
As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:
kunna Old Swedish word can mean:
- kunna
- L.
- kunna
- 1) känna, veta. " med ack. at män kunno ekte thaghar ledhena ower hawith" MB 1: 3. " sagdhe sik kunna eeth gudz nampn" Bil 85. LBr: Om konung ALBrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänVallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 99. än tho at vi kunnom ther äkke SOmlike skön aa Bo 233. MB 1: 75. Vallius. 1850--54.">Di 189. - kunna, förstå, förstå sig på, hafVa färVallius. 1850--54.">Dighet i. med ack. for. .. tel eet annat land ok staþ. SOm han cunne eigh tunGO Bu 499. Bil 850. " thom SOm swensko kunna ok ekke lathine" Gers Frest Inl. ii biscops hus SOm kläLBr: Om konung ALBrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKom Burþe sitia. skAl ängen in coma vtan han kunne väl Bok Bu 144. Bil 82. - med ack. samt prep. til med följ. subst. en SOm enkte kan til gärning MB 1: 75. med prep. til macedones kunno til örlöghx bäst Al 855. han skAl wara wäl kunnande til sit Bokwit LBr: Om konung ALBrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKer den förra den sida, hVarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsVarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 53 (133, 57). - med prep. vidh han kunde wäll wid skiöll oc swerd Vallius. 1850--54.">Di 131. " wid mak ok nadher thu bäter kan" Al 78. " thän kan best widh wandan SOm ängin hawer" GO 774. - med prep. mädh. SOm well kan mz riddarskap Vallius. 1850--54.">Di 145. - kunna, Vara skicklig, Vara i stånd. med inf. utan at vtan han kunne väl Bok ok suara tel cloka pröuelse Bu 144. " änga andra mäsSO kunne han sighia" ib 27. ib 181. " nar maria kan (scit) ey äruodha älla gitir (potest) ey" LBr: Om konung ALBrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänVallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 168. - med inf. med at. hwat kant tw at ickä Vallius. 1850--54.">Di 108. Då kunna står förenadt med inf., kan denna betydelse ofta ej strängt skiljas Från den följande, hvilken kan anses i viss mån ingå äfven i de anförda ex. - abs. offuer them tha kunde tu wel MD 28.
- kunna
- 2) kunna, Vara i stånd, förmå. vi ey kunnom älla gitiom lifwat vtan thik Gr 318. - med inf. utan at. engen kunne finna þän man siþan. ok ängen kunne sigia af hanom siþan Bu 146. " än thot iak kan Alla (för älla) maa ey sörghia" LBr: Om konung ALBrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänVallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 119. " hwa hafdhe thz kunnit tro" Bo 1. hon kunde äkke längir töghiat ib 212. tå kunno barn ok ugur magha kununga warda LBr: Om konung ALBrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKer den förra den sida, hVarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsVarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 10 (25, 11) ; jFr 3. - med inf. med at. Almoghe kan sköt at finna. .. huad han redhis gudh. .. ella ey LBr: Om konung ALBrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKer den förra den sida, hVarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsVarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 15 (37, 16). - med inf. utan at i förening med en superl. ungen lot sik sidan lidha Alla raskasta han kunne ridha LBr: Om konung ALBrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RK 2: 7091. sagde them at han wildhe til honom fara thz ärligästä han kunde affstadh koma Va 4. - med underförstådd inf. oftast i förening med en superl. kastadhe wth j syon SOm han längsth kwnne Vallius. 1850--54.">Di 302. " at fölia mz wapn ok häst vtan dwAlu SOm ij kunnin bäst" Al 832. Vallius. 1850--54.">Di 145. komma til them thz raskast han kunde LBr: Om konung ALBrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RK 2: 7694. rände SOm han kunde fasth ib 3: 1636. - kunna, kunna finna sig i, kunna beqväma sig till. med inf. med at. modhorin kunne ängAlund at lata foLBr: Om konung ALBrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKoma honum MB 1: 277.
- kunna
- 3) kunna, Vara möjlig. med inf. utan at. ther af kan honom ängin Frome tiluaxa Bo 88. " i töm fAllom, i bardagha kunne tima" LBr: Om konung ALBrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKer den förra den sida, hVarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsVarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 82 (203, 90). " thz kan ok ey wara, at thz barn hauer ey Frender älla hulla vini äpte fadhur sin" ib 10 (26, 11). - med inf. med at. the kunno längher at gömas LB 4: 353.
- kunna
- 4) för att uttrycka ett antagande: kunna. med inf. utan at. nu kan nokor seghia thet uaghat waro LBr: Om konung ALBrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKer den förra den sida, hVarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsVarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 10 (25, 11). " kan nakor naklaghan koma offwer han" SO 15. SD 5: 377 (1314, nyare afskr.), 662 (1347). vm kununger kan warda autiggia nidhinGr ella vrgytia, suå är vGritia bätre än nidhinGr LBr: Om konung ALBrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKer den förra den sida, hVarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsVarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 35 (90, 37). vm thäth swa kan ske at the samu päningha kunnigh in koma vppa thöm daghenom SD 5: 558 (1346, gammAl afskr.). kunne þät swa Vara ät han vilde þär af fara ib 637 (1347). " er thät ok swa at iak kan hännä liwe länger liwä" ib 4: 389 (1334?). " c i hwat land i Vart rike wir kumum i komä" ib 1: 668 (1285, gammAl afskr.). hwor thet !SYNS_DÅLIGT? liggiä kan, oc hwor han thet spöriä kan ib NS 1: 5 (1401). j hwariom een man gelnas wt j eller girnas kan MD (S) 288. " Alt thet hanz hustrv fadher. .. mik skyllogher war i eno ällaz adhro ällaz hwat thet hälst wara konde" SD NS 2: 240 (1409).
- kunna
- 5) lära, undervisa. med dat. och ack. mästara the wäl moghu thera barnum kunna (Bure och Scheffer: känna) mz ordhum ok athäwum Vallius. 1850--54.">Digdh oc snille LBr: Om konung ALBrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKer den förra den sida, hVarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsVarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS Fragm. 11. then SOm konunga ok höfdhinga barnum skAl kunna (Bure och Scheffer: känna) wiSDom ok Vallius. 1850--54.">Digdhelighin athäwe ib. - JFr FroLBr: Om konung ALBrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKunna.
Part of speech: vb
Grammatical aspect: v.
Alternative forms or notes:- kan
- kant.
- kan.
- kunnom.
- kunnum SD 1: 668 (1285, gammal afskr.).
- kunnin.
- komnin PM 2: 64.
- kunno SD 5: 377 (1344, nyuare afskr.) ; LB 4: 353 ; KS 10 (25, 11), 82 (203, 90) ; Al 838, 855 ; Bir 5: 93.
- kwnno Su 270 ; BSH 4: 352 (1503).
- kunnu SD 5: 558 (1346, gammal afskr.).
- konno ib 662 (1347).
- kunna Bir 1: 99; Gers Frest Inl.
- kwnna Su 177.
- kunne Bu 144.
- kunne Bu 7, 27, 146 ; Bo 225 ; MB 1: 277 ; RK 2: 7091.
- cunne Bu 499.
- kwnne Di 302.
- kunde Bo 212 ; RK 2: 7964 ; Di 131, 189 ; MD 28.
- konde SD NS 2: 240 (1409).
- kunno MB 1: 3, 349 ; MD 345.
- kundo Bil 850.
- kunne Bu 181.
- kwnne Su 178.
- kunde Va 4.
- kunnit Bo 1.
- kunnith Gers Frest 1.
- kwnnidh BSH 5: 296 (1508) ),
Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚴᚢᚿᚿᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.
Similar entries:
Works and authors cited:
- Al
- Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
- Bil
- Codex Bildstenianus. Se Lg.
- Bir
- Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
- Bo
- Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
- Bu
- Codex Bureanus. Se Lg.
- Di
- Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
- Fr
- Hertig Fredrik af Normandie. Utg. af J. A. Ahlstrand. 1853.
- Gers Frest
- Om djefvulens frestelse. Af Joh. Gerson. Öfversatt af Ericus Nicolai. 1876.
- GO
- Gamla Ordspråk. Utg. af H. Reuterdahl. 1840.
- KS
- En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
- MB
- Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
- MD
- Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.
- Gr
- Legenden om Gregorius af Armenien. Utg. af G. E. Klemming. 1860.
- RK
- Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
- Va
- Namnlös och Valentin. Utg. af G. E. Klemming. 1846.
- LB
- Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1--10. 1883--86.
- SD
- Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
- SD NS
- (Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
- SO
- Skrå-Ordningar. Utg. af G. E. Klemming. 1856.