Kyn

Old Swedish Dictionary - kyn

Meaning of Old Swedish word "kyn" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

kyn Old Swedish word can mean:

kyn: L.

kyn: 1) slägt. " han älskadhe forfädherna oc walde thera kön äpter" MB 1: 448. " aff adams köniBern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dikt Engelens Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 262. kunungär hauär nampn aff kyni sino, at äy må kunungär vtan af GOdho kyni komin wara" Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 5 (12, 6). sigh mik thit kön Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 550. " ther är litith at köni (slägten har icke mycket att betyda) tha knän liggia i askonne (non placet ex genere qui jacet in cinere)" GO 588.

kyn: alskens Bil 632 ; MD 19 ), allsköns allt slags, alla slags, allahanda. hafua mz sik alskyns läkedom Bil 427. ib 426, 632. MB 1: 504, 505. Fl 1298. Iv 53. MD 19 .Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Di 169. alzskyns höka kön MB 1: 359.

kyn: 1) ett slags (i motsats till ett annat slags, ett tredje slags o. s. v.). skapadhe. .. enskyns creatwr äpter annath MB 1: 35. " thu skal ey läta eenskyns fä blandas widh annath köns fä" ib 365. " nw hawer mannen thränne wit kännas widh nawarande thing" ib 81.

kyn: 2) ett slags, samma slags, enahanda. alt war enskyns bläster til högtidha oc färdha MB 1: 389.

kyn: 3) ett slags, en viss. enskyns fughel som kallas koturnix MB 1: 322. ib 321.

kyn: 1) hvad slags. li inBern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dir. frågesats. vnderstanda hwarce gudz ordh eller hwarskyns hedher wi görom korsom eller belätom MB 1: 331. ib 293.

kyn: hwatzsköns ib 299. " hwath köns ib), "

kyn: 1) hvad slags, af hvad slag. i inBern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dir. frågesats. manna, som wi witom ey hwatzskyns thz är MB 1: 389. ib 299.

kyn: nakarssköns ib 366 ), nåGOt slags. nakarssköns hold MB 1: 366. " föBildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lghia nakarsskyns spadome" ib. " ib 431, 507. - tvåskyns (twässkyns. tväsköns. twässköns" MB 1: 398. twq kyns LB 3: 149 ), två slags, af två slag. klädhe som wäwith är aff twäsköns thradhe MB 1: 365. ib 398. " waro the twässkyns som mannin matte miskipa fra gudz dyrkan" ib 506. " cardamomum är twa kyns" LB 3: 149. - thrännekyns (thrännoköns), tre slags, af tre slag. aristologia hether hwlörth hon er thrännoköns LB 2: 40. - thräskyns (thrässkyns), tre slags. hwsith war owan thäkt mz thrässkyns tiällom MB 1: 495.

kyn: 3) kön. " tedhe jomfrun thom nazlikit barnsins kön" Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dikt Engelens Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 283. olikt kön Ber 161. " man ok qwinna ärw olik i kyni (per naturam)" ib. " swa manga bägghia köns människior" Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dikt Engelens Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: 70. Su 51, 60, 66 o. s. v. Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 434. " closter folk badhen köns" ib 451. - Jfr Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diura-, Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">DiäFla-, Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diävuls-, duvo-, eter-, fara-, fiska-, folka-, folBern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS-, fughla-, karl-, lekara-, man-, manna-, manz-, orma-, pino-, qvin-, trol-, trols-kyn.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:

vanl.
kön.
kiön KL 161.
kyns.
köns. dat. kyni. köni GO 588 ; Bir 1: 45, 2: 262. köne Al 4609.
kyniom Bir 4: (Bir 4: (Dikt) 227),
aldra kyns
annars kyns
annarsskyns.
annorsskyns MB 1: 472. annars köns ib 294. annath köns ib 365 ),
flura kyns
fyra köns )
fyrsta kyns
förstekyns )
hwarkyns LB 3: 120 ),
thäs kyns
thässkyns MB 1: 353, 359, 360 o. s. v. thäsköns ib 294. thässköns ib 359),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚴᛦᚿ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

GO: Gamla Ordspråk. Utg. af H. Reuterdahl. 1840.

KS: En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

MB: Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.

Bil: Codex Bildstenianus. Se Lg.

Di: Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.

Fl: Flores och Blanzeflor. Utg. af G. E. Klemming. 1844.

Iv: Herr Ivan Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.

MD: Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.

LB: Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1--10. 1883--86.

Ber: Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.

Lg 3: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.

Su: H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.

➞ See all works cited in the dictionary