Läkedomber

Old Swedish Dictionary - läkedomber

Meaning of Old Swedish word "läkedomber" (or lækedomber) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

läkedomber Old Swedish word can mean:

läkedomber (lækedomber)
1) läkande, Botande, Bot. hon forgiorþe rikt fäþärne for läkedom a heþna läkera Bu 513. " ey är än läkedoms time (tempus samitAlis)" STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 398, 3: 350. " swa lang läkedoms dwAla (mora samitatis)" ib 1: 398. ib 3: 350.
läkedomber (lækedomber)
2) läkedom, läkemedel, Botemedel. behas af guz ängle til läkedom oleum aff miskunna thrä STenianus. Se Lg.">Bil 88. " hänne munde engin annar läkedomSTundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir dgha" ib 109. ib 255, 427. Bo 96, 104, 232. MB 1: 60, 108, 299, 453, 454. STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 175, 269. taka läkedom ib 5: 46. " taka läkedomen" ib. " rönte sik gagnlöST manga läkedoma" STenianus. Se Lg.">Bil 289. " man skAl smöria tom med lekedoma oppo naflan" LB 7: 254. läkedom ffor byld ib 2: 60. ib 59, 7: 296. " at sighia thik läkedom til thinna sooth" ST 464. LB 7: 293. " cant thu mik läkedom wisa vidh thenna sot" STenianus. Se Lg.">Bil 312. " mot thy andra är tholkin ödhmiukt bäzSTe läkedomSTundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir" STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 158. mot thz förSTa gifwir iak thik tre läkedoma ib 1: 65. LB 7: 270.
läkedomber (lækedomber)
3) läkekonST, läkarekonST. " mär mäSTare til läkedom" STenianus. Se Lg.">Bil 382. " mäSTare j läkedom" STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 269. ther i läkadom konSTigh war Al 9954. " ath STwdera läkedom" PM XXVII. " the som läkedom idhna" MB 1: 71. vm nakir idhna läkedom for mina skuld STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 269. idhna läkedoma for värlz atirlön ib. - Jfr Bonda-, drykkis-, helso-, häSTa-läkedoMBer.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so läkedomber may have also been written as lækedomber

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • lekedomber: -dom MB 1: 453 ; LB 7: 270 ;
  • -doma ib 254.
  • läkadoomber: läkadoom Al 9954.
  • -ar) ,
  • läkedoms doktor ,
  • läkedoms drykker ,
  • läkedoms gava ,
  • läkedoms koster
  • lekedoms- )
  • läkedoms list ,
  • läkedoms lön ,
  • läkedoms smyrilse
  • -smörilse )
  • läkedoms yrt ,

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛚᛅᚴᚽᚦᚮᛘᛒᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
LB
Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1--10. 1883--86.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
PM
Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.
➞ See all works cited in the dictionary

Back