Lös

Old Swedish Dictionary - lös

Meaning of Old Swedish word "lös" (or løs) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

lös Old Swedish word can mean:

lös (løs)
L.
lös (løs)
1) lös, fri (från förbindelse el. det SOm medför särsk. förbindelser). med prep. aff. " äst thu fräls oc löss af KLemming. 1862.">Allo kiRKiona bande swa SOm är hionlagh KLosterlofuan oc ban" KLoster-REGlor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.">VKR 63. - fri (från käromål el. ansvar). med pe. for. loto eric sigurdzsSOn. .. quit lidugh oc lös for thet drapit han giordhe thera dödha brodher SJ 202 (1448). - fri (från fordringsEGares kraft). latom vi han KLemming. 1862.">AllKLemming. 1862.">Aledhis lidughan ok lösan SD NS 1: 468 (1405). med prep. um el. for. kännis jak. .. mik hawa lidughan ok lösan latit. .. herra vlff bänzSOn riddara. .. vm KLemming. 1862.">Alt thet han vpbar aff vart goz SD NS 1: 468 (1405). " giwer jac. .. domkiRKinna oc henna formen quitta oc KLemming. 1862.">AllKLemming. 1862.">Aledhis lösa oc oorsaka vm thessa sama penninga" ib 519 (1406). SJ 203 (1451). wi hafuom. .. jäppa diäkn. .. oc hans arfua latit ganzKLica lösa, lidhuga oc quitta. .. fore KLemming. 1862.">Allan thän räkenskap SOm han plichtoghar var at göra bo jonsSOni BSH 1: 197 (1387). " loto the hona oc hennes ärffuingia for sik oc sina ärffuingia KLemming. 1862.">Alzstingis fri quit ledugh oc lös for hendermer maning" SJ 201 (1451). " ib 200 (1451). "
lös (løs)
2) lös, ohäjdad, SOm far fram utan hinder. EG. och Bildl. kom eldir lös Bil 872. KL 126. " aff huilkes mandz vangömslo elder löss vardher" EG 65. ellen var löss om daghen BSH 5: 573 (1517). jak. .. sloo lösan (för lösa) mins kätis bogh limer (för bogh linor) SOs Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.">Su 237. vm konungin. .. slar sik lösan (disSOlverit se) mz honom KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta EGenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: 291. ib 3: 332. " gifwa sik lösan til kötlika synda tilfälle (laxatio freni minis liBera)" SOs Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.">Su 453. " ther sampnadhis til margh räkke röst SOm giordho thera liiff KLemming. 1862.">Alt löst" KLemming. 1862.">Al 9724. - löst lif, löst lif, utSOt. härdhe lösth liff LB 5: 80. - lös buk, d. s. stämna lösan bwk SOns Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PM XXXV. LB 2: 24, 48.
lös (løs)
3) lös, lösker, SOm ströfvar omkring utan att vara fäst vid viss boningsplats. lEGdhe han fatigha och lösa (vagos) män MB 2: 97.
lös (løs)
4) lös, lösgjord, upplöst, fritt hängande. thera modher. .. kom löSO hare Bil 475.
lös (løs)
5) lös, icke inpackad i fastate el. förvaringskärl. lööss bayan SO 190. ib 202, 207 (möjl. bör ett sammansatt ord: lösbaian antagas; jfr baian).
lös (løs)
6) lös, SOm lätt lösgöres el. lossnar. festher han (KLemming. 1862.">Alun) lösa tendher LB 2: 41.
lös (løs)
7) lös, rörlig. " badhe i fasto oc i löSO" SD NS 2: 114 (1409). " hwar SOm annan sloge död hans löst oc fast vore konungx ööd" MD 369. " lösth oc fasth SOm the äga" SOns Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PM 25. SD NS 2: 23 (1409). SJ 208 (1451), 209 (1451). SOns Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PM 27, 32, 38. huus, jordh, vatn eller vatnweRK. .. eller ok lösä pänningä SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.) , NS 1: 611 (1407).
lös (løs)
8) lös, mjuk, ej hård, ej fast. blöta ok lösa swa SOm bly KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta EGenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 215.
lös (løs)
9) fin, pulveriserad. 1 tunna lööst krwt 1/2 tunna körna krwt FH 5: 237 (1524). 10) lös, upplöst, flytande. faster SOm cristllus oc ey löös eller ostadhugher SOm watn MB 1: 57. 11) upplöst, upphäfd, annullerad. vndradhe at prestins domKLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta EGenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir swa hardher var löös Bil 880. " KLemming. 1862.">Al the geld oc skuld. .. ära qwita, dödha oc lösa" SD NS 1: 474 (1405). 12) lös, ledig, disponibel. nar her bliffue nokoth (näml. härad) lösth BSH 5: 64 (1505). - ledig, obesatt, otillsatt. är sancti sigfridj prebende löööss her widh wore domkiRKie FM 251 (1505). 13) lös, fri från, i saknad af. med gen. lytis löss ok lasta ok KLemming. 1862.">Als hindris Bil 255. " arrit ensamit syntis lyta löst" ib. " lasta lös ok vlofiks lusta" ib 353. swenbarnit thränktadhe at modher spina. .. födhu löst ok KLemming. 1862.">Alz hugnat ib 268. Jfr de vid artikels slut anf. sammansättningarna. 14) lös, opålitlig, oviss. om swa hende eder noget löst tKLemming. 1862.">All lope eller fördes i mellen BSH 5: 117 (1506). " then löse dEGtingen, ther skedde os til äwerdeligh skade" ib 127 (1506). - oviss, osäker? thz är löst hemloff liff hel bonde RK 2: 5577. 15) lös, lösaktig, lättsinnig. jak är ostadhogher lather och lös (disSOlutus) Ber 230. " lätter ok lös til KLemming. 1862.">Allan lusta" Bil 116. " mz löSOs Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.">Sum likama til fwlan ok oloflikan lusta" ib 455. " KLemming. 1862.">Almenningis qvinna är. .. lös j latom" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta EGenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 27. " lösa qwinnan (meterix) raab" MB 2: 15. ib 16, 290. i löSOm latom beuisas lös astundan KL 351. KLoster-REGlor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.">VKR VII. " wänt tik aff slikom löSOm bannom" LfK 141. - n. adv. löst, fritt. dammen skulle eyg hefftes. .. vthen löst löpe SD 6: 39 (1348, gammKLemming. 1862.">Al afskr.). Jfr agha-, akäro-, anbudha-, anda-, arf-, arva-, arvodhis-, baRK-, barn-, blodh-, blomster-, bota-, broka-, brödhra-, butna-, doma-, dyghdha-, eþ-, faþur-, far-, fata-, fodher-, forfKLemming. 1862.">Alla-, friþ-, fä-, fängsl-, fätil-, födho-, gaghn-, garþ-, garþ-, giäf-, grund-, hand-, handa-, har-, havands-, heþer-, hirdhis-, hof-, hovudh-, hudha-, hugh-, hus-, husa-, husbonda-, höfdhinga-, ivir-, iärtekna-, kapo-, KLanda-, KLasa-, KLädha-, konunga-, konungs-, korn-, kärleks-, lagh-, lagha-, lar-, last-, lasta-, lif-, likama-, likams-, lima-, lius-, lova-, lut-, löna-, lösna-, makt-, mKLemming. 1862.">Al-, mat-, men-, moþor-, mäghin-, mäghins-, möþo-, namn-, nödh-, orþ-, oRKo-, pino-, pänninga-, qvKLemming. 1862.">Ala-, qvidho-, radh-, rät-, sak-, sigher-, skapa-, skam-, skiäl-, skiäla-, SOna-, SOrgh-, svara-, sydna-, tom-, tro-, tungo-, tharf-, tharva-, þiänisto-, þrang-, þranga-, thäf-, undir-, vaþa-, vanda-, vapn-, varþ-, vatn-, visa-, vit-, vitne-, vitu-, väþia, värio-, väRK-, värn-, ägho-, ärolös.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so lös may have also been written as løs

Part of speech: av

Grammatical aspect: adj.

Alternative forms or notes:
  • löss Bil 54, 255 ; EG 65 ; VKR 63 (f.); BSH 5: 573 (1507) ; Di 26 (ack. sing. m.). lössz SO 190 (ack. sing. f.). löös. lööss SO 190, 207 ; FM 251 (1505).
  • löössz SO 202),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛚᚯᛋ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

BS
Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.
BSH
Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
SD NS
(Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
SJ
2 Stockholms Stads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.
VKR
Vadstena Kloster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.
Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
EG
Eriks af Pommern Gårdsrätt. I Småstycken på Forn Svenska.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
LB
Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1--10. 1883--86.
PM
Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
SO
Skrå-Ordningar. Utg. af G. E. Klemming. 1856.
MD
Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.
Ber
Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
FH
Handlingar till upplysning af Finlands Häfder. Utg. af A. I. Arwidsson. Del 1--9. 1846--57.
FM
Nya källor till Finlands Medeltidshistoria. Utg. af E. Grönblad. 1857.
LfK
Skrifter till Läsning för Klosterfolk. Utg. af F. A. Dahlgren. 1875.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
➞ See all works cited in the dictionary

Back