Lösa

lösa Old Swedish word can mean:

lösa (løsa)

L.

lösa (løsa)

1) lösa, lösgöra nar nakor fafänglikhet löse, oc oSTadugt gör (dissolvit) thit hiärta Mecht 212. STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GU C 20 (hand 2) s. 64. vi (äruodhadhe?) alla thessa nat fing(o)m enkte ä(än) äftir thino ordhe skal iak lösa nätin STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPSTrand. 1853.">Fr 250. hon takir wp barnit oc löse aff tanona SkrtUppb 265. 8) upplösa, utreda, tyda. the spörsmal, hwilkin wäl magha lössas aff them som sinne haffwa SpV 520. 10) upp lösa, sönderdela. tak thet hwitha aff raa ägh. .. läth j eth glas, oc riSTh swa länge the lösas som wathn STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMSkr 524. 12) lösa, inlösa (med betalnings erläggande). kännoms vi. .. olaue varn goþwilia ok fult vald haua giut þe iorþ. .. at lösa vndir sik SD 6: 271 (1351). Svartb 546 (1483). " then som opSTephens och J. A. AhlSTrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om Tungulus.">Pa godzit sither som jorden wthi ligger löse the jord til sig" Uppl LagmanSDomb 7 (1490). - (på grund av bördsrätt) lösa el. återköSTephens och J. A. AhlSTrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om Tungulus.">Pa försåld egendom.. .. oc gozit skal sik skälft lösa äpter thy thet arlica forma at skylla. meth alle afskyld Gadolin STephens och J. A. AhlSTrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om Tungulus.">Pants 283 (1396). VKJ 9 (1447). - lösa, lösköSTephens och J. A. AhlSTrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om Tungulus.">Pa, STrand. 1853.">FriköSTephens och J. A. AhlSTrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om Tungulus.">Pa. ur träldom. Se SDw 2: 1264. - STrand. 1853.">Från livsSTraff. michl STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUlsmid hade löST henrik STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUlsmid STrand. 1853.">Fra galganom medh iij mark ATb 1: 175 (1462). 14) betala. gaam til tornith oc graffwom ther thz wi mattom in koma oc fa nakath aff thz STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUllith oc lösa war giäl mz Prosadikter (Sju vise m) 127. han löSTe (solvendo) thollin diäffwlsins thiänarum SkrtUppb 43. ath. .. pedher. .. skal beholda xv (15) marck. .. ath lösa thermeth sina pilagrims resa, som han loffuade j SToor nödh STb 2: 151 (1486). 15) försona, gottgöra. hans offwerflödhogha mänzska löser alth thz jak haffwer syndath j giri äller nizskap Mecht 71. " synden kunne ey läsa (för lösas) (dissolvi) älla betalas wtan STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUdz blodh" ib 201.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so lösa may have also been written as løsa

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

• lössa: -as SpV 520 ; PMSkr 524. lösse STb 2: 282 (1488). losa Arfstv 34 (1461).
• lassär STb 3: 252 (1511).
• -te.
• -ter.
• lösande Skotteb 25 (1460-61)),
• lösa ater , 1) igenlösa, återköpa. SD NS 3: 340 (1418). - Jfr aterlösa.
• lösa i gen , 1) åter inlösa, återköpa. Gadolin Pants 272 (1368). item lösande han en gryta igen for iij öre Skotteb 25 (1460 -61). STb 1: 396 (1482). 2: 282 (1488). SJ 2: 74 (1490). - Jfr igen lösa.
• *lösa in ,
• lösa up , upplösa, veckla ut. - abs. tha modheren haffwir löst wp om barnit SkrtUppb 266. - Jfr uplösa.
• *lösa ut af , avlösa (i kyrklig mening). brodherin löste hona wt aff ok sätte henne wärlzlica bätringh fore syna syndhir MP 5: 205. Jfr af-, for-, sunder-, utlösa samt olösande, olöster.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛚᚯᛋᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Lösa (I)
• Lösa (II)
• Lösa (III)