Madher el.

madher el. Old Swedish word can mean:

madher el.

L.

madher el.

1) människa. " ängin creatur ey ängil ok ey man (STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir människia) var ödhmiukare än ika" Nio kap ur STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 27. chriSTus är man wordhen Mecht 233. jnde mannen som är sielen SvKyrkobr (Lucid B) 145. SpV 325. all lthänna wärldzligha wälbyrdoghetin är hällir tillggiande gambla mannenom än them nya (magis vetuSTo homini quam novo) SpV 426. Dikter från Sveriges medeltid. Utg. af G. E. Klemming. 1887--89. SFSS.">Prosadikter (Barl) 48. SvB 329 (b. av 1500-t.). the hälga kyrkia, thz är allas criSTna mannas samqvämdh JMÖ 87. all kar ther i STrömmen. .. äre all ny affuerke oc ey warit aff alder ower manne minne Dinaviens hiSToria. 1816 ff.">HSH 14: 68 (1525? Brask, möjl. att fatta som ett ord). - vuxen el. till mogen ålder kommen människa. Jfr under 2. the til the (ɔ barne) komo til mantz elle the sungo theris förSTa messo STb 2: 302 (1488). " giffue barnomen ther affh xvi (16) mark tiil koSTh hwarth aar thil the komma til manna fförSTondh och synne" STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJ 2: 285 (1495). STb 5: 77 (1515). - åtföljt av ordningSTal betecknande den ordning i vilken människor räknas vara besläktade med varandra. swmme lagböger vdtrycke, at fyärdhe man skal ärve met syskyne STycken på Forn Svenska.">BSH 5: 101 (1506). ib 228 (1507, nyare avskr.). - led, generation. gregress andersson. .. war en man nämare en the andra ärffuingen epter benkt michelson Svartb 513 (1472).

madher el.

2) man, karl. " i motsats till kvinna. om thu aSTwndar människio äller manna älsknad" SkrtUppb 83 (möjl. att föra till 1). jdeus är en STen. .. vordhen som en mannes twmme PMskr 478. - man, till mogen ålder kommen. lJfr under 1. algot. .. war ey än tha komen thil man älla forSTanDisle SD NS 3. 226 (1417). - man i mera allmän betydelse (icke alltid med säkerhet att skilja från 1), även man ss medlem av ett samhälle, krigare, bonde o. s. v. Se SDw 2: 1265. jtem salaiärwj iiij mans skogä FMU 4: 94 (omkr. 1455). jtem sarejärwj skoga iij mans deel ib (jfr manz del). erligh och welfornwMPSTog man her niels pedersson borgameSTare STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJ 2: 54 (1479). " hwa annerleDis ffordrar. .. ware swa man som then sins herre verSTa vi vetha" Arnell Brask Biᴵ 33. - man, person. Se SDw 2: 1265. - sing. koll. i förening med adj. menogher. före meniga mans oc rikesins beSTa PMskr 134. ib 138. - man, med framhållande av begrepp som kraft, duglighet, anseende. mykin bläST hafwer thz hornith. .. thz walder at man (B dränger) halder a thy Dikter från Sveriges medeltid. Utg. af G. E. Klemming. 1887--89. SFSS.">Prosadikter (Karl M) 279. " ey är thu (ɔ Jesus) STörre man fore tik än war, forfadhir abraham, ällir prophetane" MP 5: 233. " lathe mik gudh aldrigh döö wtan ath jach matthe wara man fforskulla thet och alth annath som i mik beviSTh haffwin H. Gadh (1500) enl. G. Carlsson, Hemming Gadh s. 329. 3) äkta man. tho hon wart manne giffuin" Svartb (Skokl) 530 (1477). til hon til manna. .. eller til brödz kommo kunne STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJ 2: 182 (1491) (möjl. till 2). nar hon war kommen til lagliken aller, war hon aff ffadher oc modher giffwen j manz wal JMPs 393. ib 408. 4) tjänare, tjänSTeman, man. var elskelich radh och man her karll knutsson Mon Dipl Sv 13 (1441).

madher el.

5) om helig man, helgon. jak thror. .. ok a helgra manna samwäro MP 5: 208. - i eder. om hon haffwir sworidh om helgha men SvKyrkobr 357. - män viti, för isso, i sanning. sonen swaradhe witi män thz weth jak wäl hwat the sighia Dikter från Sveriges medeltid. Utg. af G. E. Klemming. 1887--89. SFSS.">Prosadikter (STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJu vise m B) 215. - hälghe männen, (allhelgona)litanian. Jfr hälghemän. nar som hälghe männene (litania) läsas Mecht 307. Jfr aker-, alder-, alders-, almoso-, arbeiDis-, badhSTovu-, baner-, baners-, banz-, bats-, biärgs-, bo-, borghanz-, braxna-, brudhlöps-, buds-, bugha-, bur-, byggianz-, byggis-, byrdhogh-, bysätis-, bäzte-, böna-, dagsvärke-, dagsvärkis-, dagsvärks-, daghthingis-, drafls-, enlöpis-, fanga-, fiske-, flätio-, folska-, for-, forseo-, forskiäl-, forskiäla-, fortalu-, frakt-, franka-, frankis-, frillo-, frälsis-, fäSTa-, fäSTo-, gards-, godh-, gärnings-, hedhers-, hispana-, hiälpis-, hof-, hovuds-, hugningis-, humbla-, hus-, hyt-, hytto-, hälghons-, härads-, härra-, höf-, ilgärdhis-, ilgärningisinnis-, ivir-, ivirvaru-, ivirvälDis-, iärnbiärgs-, kirkiosokna-, konung-, koparbiärgs-, krigs-, köp-, köpSTads-, ladhugards-, lagh-, lagha-, land-, lands-, lek-, lovans-, luku-, lydhio-, lydhninga-, läns-, mal-, mala-, mals-, midhalders-, mosa-, mälingis-, mälis-, mälnings-, mäSTar-, mätis-, mäts-, nämdar-, nämningis-, närvaru-, ogärnings-, ogärnings-, ondlivis-, osanningis-, oSTa-, otro-, oäro-, pram-, prophete-, qvarters-, rads-, radh-, radha-, rans-, renlifnads-, renlivis-, riddara-, rodhirs-, saghu-, sanninga-, sanningis-, sigher-, sighers-, silfbiärgs-, sio-, siättungs-, skat-, skatninga-, skatnings-, skattings-, skedhis-, skip-, skipbrut-, skiptis-, skiäl-, skiäla-, skiäls-, skodhara-, skut-, skyldar-, skyrdha-, skötning-, skötninga-, skötnings-, slots-, släkt-, sokna-, soknabo-, spa-, spetz-, spil-, spila-, spis-, späk-, STads-, STyre-, STämninga-, sudher-, svina-, syn-, syna-, syslo-, sädhis-, sämis-, talu-, tavärnis-, tidhans-, tilseo-, tilsynis-, timber-, tro-, trädhis-, trägards-, thiäniSTo-, thrätto-, umfarnings-, umfärdha-, uplatnings-, utgardhis-, valdgiptis-, vardh-, vidher-, vidherbygningis-, vidherdelis-, vidherdelo-, vidherlags-, vidhervaru-, vin-, vitnis-, välDis-, värio-, värulds-, yrtagards-, äghanDis-, ällis-, ämbitis-, äranDis-madher el. man, ävensom fäSTo-, hälghe-män.

Part of speech: nn

• man
• mans.
• mannes. PMSkr 478.
• mantz STb 2: 302 (1488).
• manne.
• mannehom Prosadikter (Barl) 48.
• män.
• men SvKyrkobr 357.
• menne STb 5: 60 (1515).
• männene Mecht 307.
• manna.
• manne FMU 4: 170 (1461, avskr.).
• mannas JMÖ 87.
• mans FMU 4: 94 (omkr. 1455). ib. Svartb 587 (1515). ib.
• mennes STb 5: 207 (1519). Se Sdw 2: 1265) ,
• *manna gardher
• manne- )
• *manna har
• -haar )
• manna hätta , f. manshätta, kapuschong till mansdräkt. ATb 1: 313 (1469) , 2: 34 (1474).
• *manna kapa
• -kaapa )
• manna kiurtil
• -kiortil.
• -kiortel )
• *manna läpa
• -läba )
• *manna minne? (manne-),
• *manna mällom
• mannemellom )
• manna natur , f. Se Sdw 2: 1265. 1) människonatur MP 1: 155. 2) semen virile. Bir 1: 60, 2: 16, 3: 93.
• *manna vuxin (-woxen),
• manz alder (manss aller),
• manz bot (mandz-. -boot(h)),
• manz del (mantzdeel),
• *manz diup
• manss- )
• *mans drap ,
• *manz dödhe
• mans-.
• mandz-.
• mantz-.
• -döde. -dödä),
• *manz dödher
• mandz- )
• *manz ganga ,
• manz luter (mandtz-. mantz-. lother),
• *manz mordh
• mans mord )
• manz ordh (mans-),
• *manz part
• mantz- )
• manz slagh (mandz-. mantz-),
• *manz släkt ,
• *manz slätte (mans-),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛘᛆᚦᚼᚽᚱ:ᚽᛚ.:
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.