Mäghin

Old Swedish Dictionary - mäghin

Meaning of Old Swedish word "mäghin" (or mæghin) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

mäghin (mæghin)
kraft, styrka, makt. "huat troldoms makt föLgher þik. som räner hauet sins mäghins" Lg.">Bu 505. aff thera (himlarnes) krapt oc mäghne springer oc wäxer alt thz iordhen bär MB 1: 44. ib 32. " skal aldre bidha nakath mäghin, eller starkleker i thinom handom" ib 428. jak hafuir. .. hamm(en) aff handomen ensamin ok änkte mäghin Lg.">Bil 350. " lagdhe hanum math j mun til han fik mäghin" ib 117. " miste sith mäghin" ib 448. ib 106. Bo 208. MD 40. Su 410. thom thykte, at the hafdho tappath badhe makt oc mäghin MBertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.">Ansg 235. Lg 3: 115. fik swa mykith mäghin aff glädhe, at han sattis op i sänginne MB 1: 257. " skulin i äta oc styrka idhert mäghin (cor)" ib 188. " är thz omöghelikt at mankönith föddis mz fullo mäghne oc förom likama" ib 113. ib 93, 99, 112, 114, 388. bäldas oc trösta sik aff sinom affle oc mäghne ib 455. " biþ nu þina guþa giua þinom mannom mäghin mera striþa viþ möbarnet" Lg.">Bu 504. gudh giordhe swa mannin, at han hafdhe ewinnelikt mäghin oc odödhelikt, swa länge han syndadhe ey MB 1: 104. " aff gudhliko mäghne" ib 345. ib 34, 50, 291. gudh sighra mästa crapt mz minsto mäghine Lg.">Bil 537. gripu ierusalem mz mäghin Lg.">Bu 496. " uþi romara mäghin" ib 507. " mz mäghins krapt wnum wi wäruldena" Lg.">Bil 566. - kraft, krafter, förmåga. thz ärwodhe är ower thit mäghin MB 1: 327. - Jfr lifs-, musa-, o-, sol-mäghin, äfvensom famäLghin, adj.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so mäghin may have also been written as mæghin

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • mäghen MB 1: 34 ; Lg 3: 115.
  • megin MD 40.
  • mäghinit Bo 208.
  • mäghine Bil 537.
  • mäghini MB 1: (Cod. B) 530.
  • mäghne MB 1: 34, 44, 113, 345, 455),
  • mäghins lös
  • mäginz löös )
  • mäghins lösa
  • mäginzlösa )

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛘᛅᚵᚼᛁᚿ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Ansg
Vita Sancti Anscharii per S. Rembertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MD
Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
➞ See all works cited in the dictionary

Back
↑