Mäiegreve

mäiegreve (mæiegreve)

majgrefve, anförare vid den fest med hvilken SOmmarens inträde (den förste maj) firades och vid hvilken majgrefven red omkring med följe, hvarefter anställes gästabud med dans. Se Ihre 2: 118 f.; Ljunggren, Svenska dramat s. 126 f.; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 468. - särsk. inom gillena och brödraskapen. hulken varder valder til meyegreff oc vil ey vara böte [1] tunna öl oc vari likauel SO 5. " smidha Suenane haffui ey flere samdrykkior vm aarith än vm fastegangh ok walborgamesSO SOm aff aldher warith haffuer tho swa ath vm walborgamesSO bör them ev lengher samdrykkio at haffua vthan at theras meyengreffue giffui vth eena halffua thunna öl ok ther betale alle Suenane eena thunna öl i theras companij" ib 64. " bör ey Suenane heem at fölghia theras meynegreffue i hans husbondha hus ib. - Jfr Peder Swart, Gustaf I:s Krön. s. 102: när han tå (Gustaf I vid Eriksmessan 1526) heem redh giorde han archielectu till meiengreffue, settiandes på honom en stoor krantz, then förde han sielff på sigh hem. någre dagar ther effter hölt han maiengreffue ööll ganske ståtelighe o. s. v. - ridha mäiegreva skogh, vid nyssnämda fest företag ridt till skogs. tha (Philippi och Jacobi dag) pläga oc wärdzslike män ridha mäghin greffua skog (adolescentes de nocte silvas petunt)" Su 374.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so mäiegreve may have also been written as mæiegreve

Part of speech: nn

• meyegreff.
• meyengreffue. mäghin greffue)

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛘᛅᛁᚽᚵᚱᚽᚠᚽ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Mäiegreve (II)