Människia

människia (mænniskia)

1) människa. iak är wordhin människianna forspräkare Mecht 99. " syndoga människia siäll" MP 4: 248. människion liffuer ey ath enast widh ensamna brödit ib. at offwirwällis människio tryska kastar aff sik laganna ook SpV 69. " at mänskionne skuli altidh widherfara ällir närwara miskundh mz pino" ib 81. o ihesu christe wänaste i skapilse, ower alla männirskiors söner JMÖ 43. " mykyn ärw rätwisa männirskios dröffwilse" ib 70. - kvinna. om thu astwndar människio äller manna älsknadh SkrtUppb 83 (möjl. att föra till huvudbetydelsen). - Jfr kloster-, lek-, renlivis-, värulds-människia.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so människia may have also been written as mænniskia

Part of speech: nn

• människia MP 4: 248.
• männirskios JMÖ 70.
• männirskiors ib 43. med art. människianna Mecht 99. Jfr I. Modéer, Den nordiska ryssjans ursprung och ålder 112 ff.),
• *människia födha? ,
• människio blodh , n. människoblod. JMPs 583.
• människio hampn , m. människogestalt. JMPs 292.
• *människio hiälp ,
• *människio kropper ,
• *människio kunnist (pl. mäniskio konster),
• *människioliker ,
• *människio pis
• menniskio- )
• *människios pis
• menniskio- )

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛘᛅᚿᚿᛁᛋᚴᛁᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Människia (I)