Människia

Old Swedish Dictionary - människia

Meaning of Old Swedish word "människia" (or mænniskia) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

människia (mænniskia)
1) menniska. " maria nam mer af guþi sialuum ok hans änglom än af nochre människio" Lg.">Bu 5. " är väl värt at fatik människia kallas sääl" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 65. vi seem somlica fatika människior dröuas ib. lata människior MP 1: 65. " girugha människor ib. diwr människor oc fughla" MB 1: 170. " tha människian är vng oc färsk" ib 108. " thes ädhare menniskian är af sin naturlik skipilse, thes skyntare ok thes heldr wil hon sik halda ok skiPa til dygdhelik ting" Parentes tillagda siffrorna utmäRKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 51 (129, 55). " människian är af KLemning. 1860. SFSS.">Borndomenom ok til thes han komKLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir til skäla aldir swa som blindir man" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 215. " menniskian skal sörghia aff syndhenne" Gers Frest 53. Lg.">Bu 140, 208. Pa 18. KL 45, 309. MB 1: 114. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 193. MP 1: 10, 25, 153, 239, 317, 318. RK 1: 1681. MBertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.">Ansg. 183. Lg 68, 69, 70. " mith j bland englana var människionna son (menniskones son)" KLemming. 1860.">Gr (Cod. D) 392. - qvinna. vmginge. .. mz alra fäghirsta människia (puella) KLemning. 1860. SFSS.">Bo 100. " är aat waktande at the männene oc menniskior som takas til thetta renlifuit sculu wara mräkeliche män oc menniskior" VKR 9. 2) menniskonatur. KLemning. 1860. SFSS.">Bor innan simoni sandar diäwl mäþ hans människio Lg.">Bu 103. JFr mänska. - JFr KLoster-, lek-, renlifnads-, renlivis-, skörlifnads-, thänista-, thiänisto-, värulds-människia.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so människia may have also been written as mænniskia

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • människiä MP 1: 153.
  • mäniskia: -an ib 239.
  • menniskia.
  • menniske Gers Frest 53, 56, 57.
  • kas.
  • människio.
  • mäniskio Bu 103.
  • menniske Gers Frest 14.
  • människior.
  • männeskior Lg 3: 422.
  • mäniskior MP 1: 65, 317, 318.
  • menniskior VKR 9 ; Gers Frest 15.
  • mennisker Gers Frest Inl., 15. med art. människiona MP 2: 31.
  • mäniskiona ib 1: 10 ),
  • människio anlite
  • människio blodh
  • menniskio- PM XXX. " människios blod ib XXIX. menniskios blod" ib XXIX, XLV ),
  • människio hamber ,
  • människio hampn
  • -hamnph )
  • människio huld
  • -hull )
  • människio likame
  • människio mal
  • människiu- )
  • människio natur ,
  • människio natura
  • mäniskio- )

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛘᛅᚿᚿᛁᛋᚴᛁᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Ansg
Vita Sancti Anscharii per S. Rembertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
Fr
Hertig Fredrik af Normandie. Utg. af J. A. Ahlstrand. 1853.
Gers Frest
Om djefvulens frestelse. Af Joh. Gerson. Öfversatt af Ericus Nicolai. 1876.
Gr
Legenden om Gregorius af Armenien. Utg. af G. E. Klemming. 1860.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
KS
En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
Pa
S. Patriks-Sagan. Utg. af G. Stephens och J. A. Ahlstrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om Tungulus.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
VKR
Vadstena Kloster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.
➞ See all works cited in the dictionary

Back