Mätte

Old Swedish Dictionary - mätte

Meaning of Old Swedish word "mätte" (or mætte) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

mätte Old Swedish word can mean:

mätte (mætte): (och n.?) L.

mätte (mætte): 1) mätte, mättnad. mätte vtan ledho STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 358. " j äpleno är. .. litin mätte ib 3: 24. andelikin sötme oc mätte" ib 55. thäs sötmans mätte wari war sälikhet STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. 1860.">Gren. 1866.">Ber 20. STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemning. 1860. SFSS.">Bortrördhe mättinne härras ey skörlifnadhin ib 83. ib 86. STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 1: 95, 189. Su 391, - til mättis (til mätte), till mättnad, så att man blir mätt, så mycket man orkar, efter sitt lySTmäte. haffdom köt oc brödh nogh til mättes MB 1: (Cod. A 3) 558. mange taka af thässom matenom til mättis STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. 1860.">Gr 272. foruita mik at iak ätir mit brödh til mätte STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemning. 1860. SFSS.">Bo 133. äta til mättes Su 386. " at han alrigh ate til mättis" STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KL 201. " äta oc sofwa til mätte" STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 198. drik nu blodh til mettis ST 340. " fylla the sik til mätte" STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 195. " iak vidhir quäke thom. .. alt til mätte ib 3: 14. gafwo mik beskelikhet til mättis (inebriaverunt)" Su 405. 2) förnöjelse, tillfredsSTällelse. thet är allom thom, som ther a tänkia, til aldra sötaSTe hugnat oc mätte STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. 1860.">Gren. 1866.">Bertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.">Ansg 181.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so mätte may have also been written as mætte

Part of speech: nn

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛘᛅᛏᛏᚽ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Mätte (II)

Works and authors cited:

Ansg: Vita Sancti Anscharii per S. Rembertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.

Ber: Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

Bo: Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.

Gr: Legenden om Gregorius af Armenien. Utg. af G. E. Klemming. 1860.

KL: Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.

MB: Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.

MP: Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.

ST: Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.

Su: H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.

➞ See all works cited in the dictionary

Also available in related dictionaries:

This headword also appears in dictionaries of other languages closely related to Old Swedish.

Old Danish - Otto Kalkar's Dictionary