Misgärning

Old Swedish Dictionary - misgärning

Meaning of Old Swedish word "misgärning" (or misgærning) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

misgärning (misgærning)
ning. "han wiste alla manna misgärninga oc godhgerninga" MB 1: 344. ib 478, 2: 315. Su 334. Lg 91.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so misgärning may have also been written as misgærning

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • misgärningis man
  • misgärninggäs- )
  • misgärningis qvinna
  • misgärniggis qwina )

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛘᛁᛋᚵᛅᚱᚿᛁᚿᚵ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
➞ See all works cited in the dictionary

Back