Mote

mote Old Swedish word can mean:

mote

med dat. el. i dess ställe ack.; stundom följande efter tillhörande KLemming. 1856.">SOs Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.">Subst. el. pron.

mote

1) emot, till mötes. gik hon wt mote honom KLemning. 1860. SFSS.">Bo 156. - om rörelse i fientlig syftning. bill. huru mang frestilse han kastadhe mote hänne KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 195. - emot, i riktning mot. vm KLemming. 1856.">SOlen skin mote töm i tera öghon Dinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 84 (206, 92). war theras wälles ändhe mote nordh (contra aquilonem) aff iordane KLemming. Del. 1, 2. 1848--55.">MB 2: 48. " böghies vmganganDis mote haffwit til swdher, til bärghit KLemming. 1856.">SOm wände sik til betheron mote wätsther" ib. " thzta är platzen mote haffwit til wästher ib 49. "

mote

2) emot, KLemning. 1860. SFSS.">Bort emot, nära, invid, vid. kirkionna choor skal wara j wäster mote (ad) siön KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: 82. the wäggin KLemming. 1856.">SOm är baak wm säthin j brödhranna chor mote (verKLemming. 1856.">SOs Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.">Sus) systromen j nor ib 83. " haffuanDis fyra alna j sinne längdh oc thre j widhinne j östir mote (prope) wägginne" ib 84. " röth kors wppa sinom KLädom bära mothe (prope) hiärtano Ib 95. "KLoster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.">VKR 4. mote hiärtano litet varKLemming. Del. 1, 2. 1848--55.">MBer KL 317. thän varmen bleff standande mote hiärtano ib.

mote

3) emot, vid annalkandet af, med anledning af, öfver. frögda sik mote hennas (KLemming. 1856.">SOlens) lustelika wpgang KLemming. 1856.">SOs Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.">Su 200.

mote

4) om tid: emot, KLemning. 1860. SFSS.">Bort emot. mothe qwällenom Lg 3: 298. " om thens brot KLemming. 1856.">SOm aff by fore mote then tijd companijs dryck tilkome" KLemming. 1856.">SO 97. ib 107. " mothe (näml. thy at) compa[n]ijs dryck holdas schal" ib 189. " mote (näml. thy) ath brödrana samqwemdh ok gilles dryckia vra schall" ib 199.

mote

5) emot, till gengäld för. til en vitherkännilse oc gengäld mote swa store gaffwo oc godgerning Dinaviens historia. 1816 ff.">HSH 12: 79 (1431).

mote

6) i förhållande till, i jämförelse med. huilkit alt är KLemming. 1856.">SOm enkte mote thy KLemming. 1856.">SOm i tik skyles KLemming. 1856.">SOs Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.">Su 144. skal han wth giffua iiii päninga. lika mothe (i likhet med) thom andra swenommon KLemming. 1856.">SO 3.

mote

7) om sinnelag el. handlingssätt: emot, på. Diäfwllen wredhaghes mothe hänne Lg 217. - till. sighi alt conuentit jaa mote (consentiet in) hänne KLoster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.">VKR 63.

mote

8) emot, i stri mot. aldre funno the synä like. oc engen sa Diarff at [han] et spiwt torde räkkia mote them Di 134. " engen tor biuda sin skioll mote them" ib 159. " at stridha mote konungenom artabano" KLemming. 1860.">Gr 261. KLemming. Del. 1, 2. 1848--55.">MB 2: 101. KLemming. 1856.">SOs Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.">Su 62. haf ey stridh ella delo mote nåkrom medh KLemming. 1856.">SOs Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.">Suik ella fiärd Dinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 23 (56, 25). " wärna sit rike. .. mote owinom sinom ib 49 (125, 53). en trolkarl hwilkin mykit stodh mote them" KL 156. " the halda hälder mz them, mothe täsKLemming. 1856.">SOm" KLemming. 1856.">SOs Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.">Su 62. " alt thz jak tik haffwir mote brwtith" VNB 17. brytr ok nokor os mote sieluom Dinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 37 (96, 39). " förKLemming. 1860.">Griper han sik mote dyghd ok skiälum" ib 29 (74, 31). enhärde mote sinom skiälom ok tarFlikt rådh ib 44 (114, 48). " enhärde mote sinom eghnom taruom ib. thet christit folk gör ella liuer mote gudhz budhordum ok gudhelikan rät" ib 50 (128, 54). thet är mote sidhom ok dyghdelikom åthäuom ib 55 (139, 59). ther mote var the häLgho kirkio budhi KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 258. " the (öronen) höre ey åtenast huat thöm är medh ella mote (behagligt el. obehagligt)" Dinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 32 (82, 34). - emot, i strid mot någons vilja. tha giordhe thu mykyt mote mik KL 412. KLemming. Del. 1, 2. 1848--55.">MB 2: 405.

mote

9) emot, att anmärka mot. iak haffwir mote tik (adverKLemming. 1856.">SOs Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.">Sum te) nakot litit at thin första kärlch haffwir thu offwrigiffwit KLemming. Del. 1, 2. 1848--55.">MB 2: 335. ib 336. B) adv. dertill, till dende på det. then annar swaradhe mote: ney Fl 1318.

Part of speech: pp, ab

Additional information: prep. och adv. A) prep.

Grammatical aspect: prep. adv.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛘᚮᛏᚽ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Mote (I)