Näfsa
Old Swedish Dictionary - näfsaMeaning of Old Swedish word "näfsa" (or næfsa) in Swedish.
As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:
- näfsa (næfsa)
- näpsa, tukta, straffa. " swa skullen ok j. .. alwarligha näffsa them (ɔ jdher barn) aff ondo (de malo seriose corripere)" Mecht 36. " then tidh henrik staffanssons tywff var neffsther" JTb 69 (1478). - medprep. ivir. när alth är fwlbordat beskodhes graffwerna aff förmannomen, oc näffses affwer them somey haffwa wäl bygth oc graffwith PMskr 132. jtem honum (ɔ gårdsfogden) bör staa för gaardhen, slachterj, erffwodsfolch och erffwode oc offwer them nepsa Arnell Brask Biᴵ 27. - Jfr onäfster.
Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so näfsa may have also been written as næfsa
Alternative forms or notes:- näffs SvB 295 (börj. av 1500-t.). v, v. L.
Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚿᛅᚠᛋᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.
Similar entries:
Works and authors cited:
- PM
- Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.
- Arnell Brask
- E. Arnell, Bidrag till biskop Hans Brasks lefnadsteckning. 1904. [Av de särskilt paginerade textbilagorna är I, s. 7--37, avtryckt ur hds. fr. 1513--27.]
- JTb
- Jönköpings stads Tänkebok från 1456--1548. Utg. af C. M. Kjellberg. 1910--19. Bilaga till Meddelanden från Norra Smålands Fornminnesförening h. 2--5.
- Mecht
- Hel. Mechtils uppenbarelser (Liber spiritualis gratiæ) öfversatta från latinet år 1469 af Jöns Budde. Utg. af R. Geete. 1899. SFSS.