Nämber

Old Swedish Dictionary - nämber

Meaning of Old Swedish word "nämber" (or næmber) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

nämber Old Swedish word can mean:

nämber (næmber)
STb 2: 591 (1491), 3: 466 (1500), 4: 285 (1512). närmST HLG 1: 133 (1491)), superl. motsv. posit. när. L. I. koSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP. A) adv. 1) närmare. om rum. Se SDw 2: 1275. siälen aSTundade mykit gaa nämare Mecht 199. " tha wil jak flyttia min bodaSTadh färmär hälder än nämär" STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 4: 247. 3) närmare. li andlig mening. thär fore waro hedhningane the som throdho j chriSTum, chriSTo närmbir a koSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPne, än chriSTi frändhir SpV 85. - om släktskap. ingen fandz nemare skill man Uppl LagmanSDomb 84 (1493). ib 90 (1493). B) prep. med dat. el. i dess STälle ack. närmae. STundom STällt efter tillhörande subST. RP 2: 116, 124 (1386). SD NS 3: 271 (1417, y. avskr.). cloSTridh fik. .. eth marklandh oc eno örtogh nämare söddra ändanom i bynom ib 331 (1418). ena gardz toSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPt liggiandis bak fore meydenborgx gardh nämber cloSTreno KTb 82 (1442). tha är mit hiärta tik mykit nämmare Mecht 22. ib 235. tha wilde han ey miswördha wan härra thär mädh ath han wilde nämare gaa höga altarena STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 4: 173. iSTe eST citerior mihi han är mik nämare STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GU C 20 s. 113. II superl. A) adv. 1) näST, närmaST. om rum. vppe aar som här nämbST forscrifwat STaar KTb 49 (1422). " är sama huset belegit nämmaST viidh almenningx gatwne" STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJ 2: 40 (1478). hwilken som lather til lego sin aker äller jord herrom äller them som nämSTh haffwa thär sina jordh: then älskar sin skadha. oc gör sig trätto STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMskr 210. 2) näST, närmaST. om tid. j viii ar nw närmST förliden HLG 1: 133 (1491).
nämber (næmber)
3) närmaST. " i andlig mening. han haffuir sik giffuit til ath närmarST vmgha medh ihesu chriSTo ok är tha färmaST fran honum" STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 5: 27. - om släktskap. STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 4: 219. huilke. .. dandemen. .. nemeST skylde ware brnit pa hennis möderne STb 2: 591 (1491). B) prep. med dat. el. i dess STälle ack. näST. närmaST. 1) om rum. II örisland iordh. .. liggiandis opsidhis widher domkirkionne aker nmiST solenne SD NS 3: 247 (1417). STb 1: 56 (1476), 2: 184 (1486), 3: 466 (1500). the huss nemeST gathen är ib 4: 255 (1512).
nämber (næmber)
2) näST, närmaST. om tid. oppa them tymanum war en judhanna helgodaghir, närmarSTh thera paschom STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 5: 227. 3) näST, närmaST. i andlig mening. at han (ɔ evangeliSTen Johannes) til siälinna är wphögdher näST the hälgha manna siäla, som näSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPST äru ihesu chriSTo SkrtUppb 135.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so nämber may have also been written as næmber

Part of speech: ab

Grammatical aspect: adv.

Alternative forms or notes:
  • nämar SD NS 3: 271 (1417, y. avskr.).
  • nämare SD NS 3: 331 (1418) ; Mecht 199 ; MP 4: 173 ; GU C 20 s. 113.
  • nämmare Mecht 22.
  • nämere ib 235.
  • nemer BSH 5: 271 (1508, H. Gadh). nemare Uppl Lagmansdomb 84, 90 (1493). närmeer RP 2: 116 (1386).
  • närmer ib 124 (1386).
  • närmbir SpV 85. Se Sdw 2: 1274),
  • nämpst SkrtUppb 135.
  • nämbst KTb 49 (1422).
  • nämast MP 4: 219. nämmast STb 1: 56 (1476); SJ 2: 40 (1478). nämpmast STb 2: 184 (1466). nämarst(h) MP 5: 27, 227.
  • nämist SD NS 3: 247 (1417).
  • nemest

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚿᛅᛘᛒᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

GU
Glossarii Latino-Svethici specimen vetustum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
PM
Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
SD NS
(Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
SJ
2 Stockholms Stads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
GU C 20
Latinskt-Svenskt glossarium efter Cod. Ups. C 20. Utg. av E. Neuman. S 1--583. 1918--20, (hand 2) s. 1--169. 1938--42. SFSS.
HLG 1
Handlingar rörande Helga Lekamens Gille i Stockholm. I. Gillesboken 1393--1487. Utg. av I. Collijn. 1921.
KTb
Kalmar stads tänkebok. Utg. av I. Modéer och S. Engström. 1945. SFSS.
Mecht
Hel. Mechtils uppenbarelser (Liber spiritualis gratiæ) öfversatta från latinet år 1469 af Jöns Budde. Utg. af R. Geete. 1899. SFSS.
RP
Svenska Riks-archivets pergamentsbref från och med år 1351. Förtecknade med angifvande af innehållet. 1, 2. 1866--68.
SpV
Speculum Virginium -- Jungfruspegel -- öfvers. från latinet af Mathias Laurentii. Utg. af R. Geete. 1897--98. SFSS.
Uppl Lagmansdomb
Upplands Lagmansdombok 1490--1494. Utg. af K. H. Karlsson. 1907. SFSS.
SkrtUppb
Skrifter till uppbyggelse från medeltiden. Utg. af R. Geete. 1904--05. SFSS.
➞ See all works cited in the dictionary

Back