Nämbre

Old Swedish Dictionary - nämbre

Meaning of Old Swedish word "nämbre" (or næmbre) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

nämbre Old Swedish word can mean:

nämbre (næmbre): komp. , och nämser (nämpster nämaster. nemether. närmaster), superl. motsv. posit. när. A) komp.

nämbre (næmbre): 1) närmare. om rum. thu äst sannelica högxste limbrin mz hofdheo ok vidh hofwohit, tho äru käptane nämbre ok höghre Diga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 372. " j nämbra läge" FH 4: 24 (1452). 2) närmare. i andlig mening. med dat. the som är klaare han r gudhi nämbre Bo 45. thes ödhmiukae. at the fulcompnae äru oc gudhi närme ib 89. " är tik enghen nämere, at förwärffua tik äwärdelika helso, än thu" Lgren. 1875.">LfK 111. om slägtskap. han war en ledh nemere BSH 5: 187 (1507). " är anner närmare" ib 101 (1506). närare berättigad. SJ 152 (1447). " ath inghen vae emer til ath styra för them landhom" Di 237. B) superl.

nämbre (næmbre): 1) närmast. om rum. ved sandhaffn är ämst at lpe vdoffuer till refle FH 2: 76 (1507). " baro liket in i ena fatighe änkia heman som ther nämast war" Lg 3: 348. 2)närmast. om tid. them häLga anda täkes i thz nämsta (i den närmaste tide) sökia the häLga kirkio Lg 3: 431.

nämbre (næmbre): 3) närmast. " i andlig mening ; särsk. om slägtsap.. meth myna närmasthe frändra. .. vitw" SD NS 2: 119 (1409) .. närmast, närmast berättigad. huilke som waro beng perssons rätte oc närmast ärffuingia SJ 176 (1448). aldra närmasta äruiga ok engin swa när som the efter gerd zorbeke til hans efterlatna godz ib 70 (1437). the aldranämasta ärfuinga ok engin nämbre eldler swa när som the til fornempda joan thörglsons äptrlatna godz ib 152 (1447). sagde for:de pedher benchtsson sigh ware nemesth ath erffwa henne BSH 5: 187 (1507). Jfr när, näster. Jfr när, näster.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so nämbre may have also been written as næmbre

Part of speech: av

Grammatical aspect: adj.

Alternative forms or notes:

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚿᛅᛘᛒᚱᚽ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

BSH: Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.

FH: Handlingar till upplysning af Finlands Häfder. Utg. af A. I. Arwidsson. Del 1--9. 1846--57.

SJ: 2 Stockholms Stads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

Lg 3: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.

SD: Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.

SD NS: (Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.