Näme

Old Swedish Dictionary - näme

Meaning of Old Swedish word "näme" (or næme) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

näme Old Swedish word can mean:

näme (næme): 1) lärande, STudier. " at sända odher mz them synum ti athenis. .. til lnämis sinum synum" STenianus. Se STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg.">Bil 347. " älskade mykit mera sina skuSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPan oc fafängo läte, än sina Book eller sit näme" STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lgren. 1866.">Bertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.">Ansg 177. the hafdho til näme mykla nadhe Fl 138.

näme (næme): 2) fattninggåfva, förSTånd. " i siälenne oc hänna threm kraptom som är näme ok minne vnderSTandilse" STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 975. STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 1: 240. öfwa nämit (ingenio execendo) Bo 123. lika ariSToteles barna skiäl ok näme widh taFlo släta STyrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvareST citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af KonungaSTyrelsen, tryckt i SmåSTycken på Forn Svenska.">KS 52 (132, 56). " te som hawa blöt köt oc harund, the äre bätxt skipadhe ti näme oc vnderSTanilse" MB 1: 79. " hua som blöt kiöt hauer, han hauer got nänne (för näme)" STyrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvareST citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af KonungaSTyrelsen, tryckt i SmåSTycken på Forn Svenska.">KS 80 (199, 88). " thu gaar ofwer alla dödhelika manna nääme ok vndirSTadilse" Su 403. ib 78, 413, 458. " fwlkomna mz gärninginne thz godha thu hafwer gripit mz nämeno" STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lgren. 1866.">Ber 192. engin thera war diwpare j näme STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 503. hafdhe klokare nämme ok vndirSTandilse STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 321. " hwi gifs somom got näme oc sniäl vndirSTandilse docile) i 304. "MB 1: 81, 82, 118, 119. " han haffdhe oc goth näme til at lära siälffuer" STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 686. haffdhe. .. hart näme ST 161. STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 662. Jfr fornäme samt nimme.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so näme may have also been written as næme

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:

nääme Su 403.
nämme Bir 2: 321 )

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚿᛅᛘᚽ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Ansg: Vita Sancti Anscharii per S. Rembertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.

Bil: Codex Bildstenianus. Se Lg.

Fl: Flores och Blanzeflor. Utg. af G. E. Klemming. 1844.

Ber: Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

Bo: Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.

KS: En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

Lg 3: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.

MB: Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.

MP: Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.

ST: Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.

Su: H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.

➞ See all works cited in the dictionary