Näme

Old Swedish Dictionary - näme

Meaning of Old Swedish word "näme" (or næme) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

näme (næme): 2) fattningsgåva, förstånd, begävning. " jngenium. .. genium. .. nämma" GU C 20 (hand 2) s. 28. ib. om hon är höffärdugh j sith släkte aff ffäghrind näme wisdom (o. s. v.) SvKyrkobr 347. " aldra mäst forwndrade the oppa eth trää som stod medt j forpalatzsed myket wndersamliga giordt mz swarttha konsthen j sofftideliga nämme oc grwndeliga forstand (mathematice artis subili ingenio consitutam)" Troj 91.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so näme may have also been written as næme

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚿᛅᛘᚽ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

GU: Glossarii Latino-Svethici specimen vetustum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.

GU C 20: Latinskt-Svenskt glossarium efter Cod. Ups. C 20. Utg. av E. Neuman. S 1--583. 1918--20, (hand 2) s. 1--169. 1938--42. SFSS.

SvKyrkobr: Svenska Kyrkobruk under medeltiden. Utg. af R. Geete. 1900. SFSS.

Troj: Historia Trojana. Från latinet öfversatt till svenska år 1529. Utg. af R. Geete. 1892. SFSS.