Näster

Old Swedish Dictionary - näster

Meaning of Old Swedish word "näster" (or næster) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

näster Old Swedish word can mean:

näster (næster)
superl.
näster (næster)
1) näst, närmast. om rum. i köpstadhi nästä Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.">SD 4: 465 (1335, nyare afkr.). i nästä köpstaþ ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). präDicaþe i nästo rike Bildstenianus (Bil), så Framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg.">Bu 133. " at ofFra thässkyns fughla. .. som näste waro at finna" MB 1: 478. med dat. at guþ härbärgiar. .. eigh at enost hänna siAl ok anda vtan ok licaman ii bäzto ok sic nästo himirikiz rume Bildstenianus (Bil), så Framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg.">Bu 16. " näästä hws thy huseno" Bildstenianus (Bil), så Framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 556. som wadhanom är näster Bildstenianus (Bil), så Framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lgren. 1866.">Ber 21.
näster (næster)
2) näst, närmast, följande. om tid. nästo natena ko var Fru Bildstenianus (Bil), så Framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg.">Bu 25. innän nästu syäx vikim Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.">SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). a heBildstenianus (Bil), så Framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lghom dagh nästom ib. andra thrätighi dagha nästa Al 4729.
näster (næster)
3) näst, närmast. om lordning. thom duhir rätuismanz bön som näst oc quämelicast (pripinquiorers) äru at taka nadhinna Bi 2: 10 med dat. han hatadhe cristne kiRKiu nästir nerom (för neronii) nequam Bil 321.
näster (næster)
4) närmast. om öfverensstämmelse. thät nästa, de närmaste, bleff widh eglona thz nästa hon kwnne äpther sinom tilfälord hölth iag fwlle li nästa RK 3: (sista forts.) 5215. i thät ästa, i det närmaste, nästan. the fingo wid XXX sadlade hästa oc sa monga fanga i thz nästa RK 2: 9214. " sände ach wtaff. .. Al then spiisning i thet neste som iach kan nögest hAlle garden med" BSH 4: 316 (1502). " ath mörbor Alle li thet nestä waro saa harth medh honum instigne til hulskap och manskap" ib 5: 124 (1506). " komme i thet nestä obebwdehä" Dinaviens historia. 1816 ff.">HSH 20. 124 (1507).
näster (næster)
5) närmast, närmast beslägtad. thz Freghnadho hänna nästa FrenDir Bil 894. " han war konungens faderbroder son näste (konungens Fräde och son af hans farbror)" RK 2: 9369. oftast aBS. och i pl.: närmaste, Fränder. wtan Frända radh ok nästa Bil 360. " han rädDis ey Almoghan ok ey sinna nästa forsmäDile" ib 861. " kom räzl jwi Alla thera nästa ib 894. hn rädDis idhkelika sinna nästo saMByggilse" Diga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: (Dikt) 251. " til wara nästa oc skyllasta" MB 1: 460. " v skulum wara nästa (propinquos) älska om the godha ärw" Bildstenianus (Bil), så Framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lgren. 1866.">Ber 16. Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.">SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). Diga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 342. Gr 290. MB 1: 205, 425. Fr 1494. Iv 5068. " the crisne bygdo ther eth fese ok sato ther i vine ok neste" RK 1: 150. nästo widher (de som i slägt äro närmast intill, de närmaste Fränderna, näml. skullo äwa) än ey är [fadher]brodher MB 1: 420.
näster (næster)
6) nästa, medmenniska. " i religiös mening. at älska thin nästa som thik siälwan" MB 1: 456. " han är hans näste ib. "ib 425, 457, 461, 463, (Cod. B) 489. MP 1: 270. til wan nästa oc iämcristna äre wi skylloghe at hawa os wäl MB 1: 460. min näse älla min iämcristin MP 1: 269.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so näster may have also been written as næster

Part of speech: av

Grammatical aspect: adj.

Alternative forms or notes:
  • nääster: -ä Lg 3: 556.
  • nagistner: -a SD NS 1: 95 (1402).
  • nästo klädhe
  • nästa- )

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚿᛅᛋᛏᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Ber
Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
BS
Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.
BSH
Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.
HSH
Handlingar rörande Skandinaviens historia. 1816 ff.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Di
Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
Fr
Hertig Fredrik af Normandie. Utg. af J. A. Ahlstrand. 1853.
Gr
Legenden om Gregorius af Armenien. Utg. af G. E. Klemming. 1860.
Iv
Herr Ivan Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
➞ See all works cited in the dictionary

Back