Obeqvämber

Old Swedish Dictionary - obeqvämber

Meaning of Old Swedish word "obeqvämber" (or obeqvæmber) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

obeqvämber Old Swedish word can mean:

obeqvämber (obeqvæmber)
1) olämplig, oduglig. " walde then hon wiste owerdoghan oc obequäman" Lgren. 1875.">LfK 157. - med dat. wärdzlikom kärleke obeqämber (ineptus) Su 87. - med prep. til. the som ther til obequämme ärw oc owerdoghe Lgren. 1875.">LfK 164.
obeqvämber (obeqvæmber)
2) otymplig, vanstäld. " haffwer. .. obequäma händher oc föther" Lg 21§9. 3) otillbörlig, opassande. obequämt taal Lgren. 1875.">LfK 154.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so obeqvämber may have also been written as obeqvæmber

Part of speech: av

Grammatical aspect: adj.

Alternative forms or notes:
  • frf.
  • vokal i ändelsen -m. -mmLfK 164)

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚮᛒᚽᚴᚠᛅᛘᛒᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

LfK
Skrifter till Läsning för Klosterfolk. Utg. af F. A. Dahlgren. 1875.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
➞ See all works cited in the dictionary

Back