Oför

Old Swedish Dictionary - oför

Meaning of Old Swedish word "oför" (or ofør) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

oför Old Swedish word can mean:

oför (ofør): 1) icke farbar, ofarbar. thu vigdhe hafwit thär thu fort vfört lifwer Bil 216. 2) ur stånd att röra sig, ofärdig. baros o öre a barom Bu 520. Bil 104. KS 41 (107, 45). " at hawa krankan likama oc oföran" MB 1: 113. hans arMBar. .. varþ oför Bu 525. - varför, orklös, ur stånd till arbete el. krigstjenst. är frälses mannen gamal äller oför, swa at han forma ey siälwer þiänistenne vppe halldä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). han giordhe tha fult for sin fadher badhe a thingom och stämpnom, for thy at han war gamal oc oföör ib NS 2: 227 (1409, afskr. fr. 1411). som ej med frihet kan röra sig. var vordhin stadughir aff ostadughum ok föör aff oförum Bil 880.

oför (ofør): 3) ur stånd, oduglig. lhänna händher wrdhu v föra til ärwdhis Bil 347.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so oför may have also been written as ofør

Part of speech: av

Grammatical aspect: adj.

Alternative forms or notes:

oföör SD NS 2: 227 (1409, afskr. fr. 1411). vför: vfört Bil 216. v för ib 104 ; v föra ib 347. ofös för oför KS 41 (107, 45)),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚮᚠᚯᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

KS: En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.

MB: Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.

SD: Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.