Oro

Old Swedish Dictionary - oro

Meaning of Old Swedish word "oro" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

oro: 1) oro, ofred, ofredande. han hauer ider radhit myKLa wro RK 1: ghra oro aff konunghenom (aff) cecili(a) Lg.">Bil 781. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 238. " han skal ey swa akta ok älska litla hwilo oc roo at han skal koma j langa oroo" ib 3: 338. the sagdho sik ey thora minzsto myg göra oro j hans herLgren. 1866.">Berghe Lg 164. - oro, störande. hon ville ängom göra oro (inquietare) KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 201. " enkte stim älla bang androm orogörande" Lgren. 1866.">Ber 30. 2) oro, oväsen, buller. diäfla giordhu jeMDighra vro ther som för j rom Lg.">Bil 303. skildir fra värlinna oroo (strepitu) KL 225. 3) ansättande, äggande, frestelse. matidiana hafdhe dighra vro aff sins husbonda brodher til wloflikan lusta ok älskogha Lg.">Bil 346. 4) oro, inre oro, bekymmer. hiärtans oro MB 1: 440. " hafdhe han omak ok oro j hughenom" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 325. 5) lidande, qval, plågor. han (Regulus) hiölt sin eedh sina fiende troo ok leedh ther fore stoor oroo MD (S) 261.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:

oroo.
vro Bil 303, 346.
wro RK 1: 3812 )

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚮᚱᚮ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Ber: Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.

Bil: Codex Bildstenianus. Se Lg.

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

KL: Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

MB: Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.

MD: Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.

RK: Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.

➞ See all works cited in the dictionary