Osinna

osinna

1) beröfvad sina sinnens bruk, sanslös, afsvimmad. var jak aff sorghinne sua som osinna oc danande (in extasi) KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 133. vm diäflane syntos swa ledhe ok rädhelike som the äru tha vardhe then som them saghe swasom osinna (extra sensum) oc hiärtat swasom döt ib 287. 2) från sina sinnen, utom sig. vardh sua som osinna KL 43. " kom swa som osinna gratande ok thiwtande" ib 70. han (ormen) vardhir allir swasom osinna (extra se) KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 74. ib 465. MB 2: 171. - från sina sinnen, sinnesrubbad, galen. hioldo han ok afwitadho swa som han osinna ware KL 83. " the sagdho hona vara osinnä (insanis) ib 155. osinna vordhin (in rabiem versus) af eens galins hundz biti" ib 200. ib 273. " genstan wart han (ɔ: nabagodonosor konungher) wtkastadher fran mannom, oc wart osinna oc aat gräs som oxse" LfK 208. 3) ovis, oförståndig. iak osina persona KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: 136. är visselica thz eet osino äruodhe at opfostra älla yrkia thz gaalt oc ofructsamt är KLemning. 1860. SFSS.">Bo 131.

Part of speech: av

Grammatical aspect: adj.

• osina Bir 4: 136.
• vsinna KL 273.
• osino Bo 131 )

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚮᛋᛁᚿᚿᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Osinna (II)