Radha

Old Swedish Dictionary - radha

Meaning of Old Swedish word "radha" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

radha Old Swedish word can mean:

radha
L.
radha
1) sörja för, se till, beSTyra. the radha wader- lika fore thera siäll STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 4: 208. här foe (tecken: följderna av brott mot faSTandet mogho the rädhas som syom matildhom radha syälffue ath redha som the syälffwe illa STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 5: 175. - sörja, för, STyra, hjälpa. badho til gudh ath han skulde radha all thera maal STrand. 1853.">Från Sveriges medeltid. Utg. af G. E. Klemming. 1887--89. SFSS.">Prosadikter (KarlM) 259. -få någon till (att göra) nåot. lucifer. .. redh hona ther til ath hon skulle brytha ok syna mothe gudhi STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 5: 39. - radha mädh bare, göra med barn.. .. skülthehoom foe thz han hade raath hans dotter mz barn STads Tänkebok STrand. 1853.">Från 1456--1548. Utg. af C. M. Kjellberg. 1910--19. Bilaga till Meddelanden STrand. 1853.">Från Norra Smålands Fornminnesförening h. 2--5.">JTb 110 (1525). JSTrand. 1853.">Fr 2. 2) besörja, bered,a skaffa. kundgiordhe gudh hanom (tecken:) Josafa) i söSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPne ey vra barlam fangin vtan en annan hedhin man likan barlam radhin til lhaom at förST wäria mz hanom criSTna tro mot hedhnom mäSTarom oc sidhan gifua sik wunnit Proadikter (Barl) 59. - radha bot, se bot 1. - jäpe olafsson vil mark för biörn smis hwSTrw, han rädhe barnet STads Tänkebok STrand. 1853.">Från 1456--1548. Utg. af C. M. Kjellberg. 1910--19. Bilaga till Meddelanden STrand. 1853.">Från Norra Smålands Fornminnesförening h. 2--5.">JTb 55 (1467).. . ath han skwlle haffua rath sinne piko eth barn ib 65 (1474).
radha
5) råda över, STyra, regera, med dat. l- hava el. få makt med. hiälpen oss manligen til at radha oc affwärie thenne bedrofuilse Reuterdahl KykohiST III. 2: 535 (1436). /) råda över, föfo över, dsi- poner, med dat. el. ack. .. hwilika quärn aþre kanunka. .. STrand. 1853.">Fräslika ok [ohindrapa] hafdo rädho ok atto aa sna dagha SD 8: 195 (1362). ib. Vm Form Årssk 3: 88 (1371. .. jach. .. scal radha thy for:d godze, swa lenge jach lifuer STer. Utg. av K. G. Grandinsson. 1935.">NMU 1: 107 (1430). ib 108 (1431). skall bytiagarden rada allan then norra STrömen UppL LagmanSDomb 107 (1491). ib. ib 70 (1493). en hage. .. som sex kirkeherrer hade rodeth hwar epter annen för en. .. her hans kom tiidh ib (1493). ib 113 (1493).
radha
9) beSTämma, besluta, avgöra. med prep. mädh ath modren fik jnkte mädh henne (tecken:) en dotter som inte ville skrifta sig) rada STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 4: 249. - råda, ga att bSTämma. med inf. sagdes for retta, ath bonden, som förde jenis andreassons pcka, haffuir engte ath swara jenis. .. for thet ath packin kom j watnidh, eptir thry. .. hans egin (tecken: jenis) dregh folde packan och bonden rdde eeke ath leggia honom [pa] slädan, som wilde STb 2: 190 (1487). sades, at oleff hansson skal rade sätie jn j hussit, som han har j pant. .. huem han wil, tiil, thess han ffar sine wtlonte peninge igen STb 5: 94 (1516). ib 95 (1516). - abs. ath huat biscop ther kommer, wil han boo j ladhegor- den tha magh han radha GSTridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PM 2: 22 (1508). 10) råda, tillråda, gSTephens. 1849.">Iva råd. med en sats inledd av at. tha rädho the mik at iak scule fölghia hänna wilia ati skulden vwidh idra apallagardh Nio handl rör Vkl 226 (1428). kere fader som i oc röre oc rae at iach skal vare vid gode tröST GSTridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PM 2: 316 (1509?) thär md rädh han h'nne, at hon skulle geffwa igh til jomSTrand. 1853.">Fru maria psaltaras bröderskap JSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP:s 354. - med prep. til. .. ti hulkit han och radde fore siela wada skuld lSTer. Utg. av K. G. Grandinsson. 1935.">NMU 1: 146 (1488). - med dat. el. ack. och inf. VårSTrand. 1853.">Frup 136. radzins ande. .. hwilkin swa radhir siälinne som thän hälghe ande ha rädh matheo, zckeo, konungom, härfoghom. .. afFläggia sina högfärdh j klädhom SpV 510. - med sakens ack. lhaffwer thu ekke läSTh, hwath wiSDoms ordh radha (suadent) mz salamone SpV 512. - abs. hwar sidogehitin (radhir) (suadent) SpV 157. " hvat vi kunne rame vite edhrers herredömes gagn schal ey forsumet varde utan hinder medh radende eders kera foget joan jönsson HiST. Tidskr. 1: 400 (1508). 12) vålla, förorsaka. - anSTifta, åSTadkomma; tillfoga, göra, begå. JSTrand. 1853.">Fr E. Olon, STrand. 1853.">Fr. Filol. fören. i Lund 4: 91, SDw 2: 1283. V. Jansson, Eufemiavisorna 202. f. tha kände thet miin STrand. 1853.">Frugha mik / thet iak hänne radhit hafdhe swik STephens. 1849.">Ivan ed Noreen 2973 f. "ib 3412. ij skulin ondan dödh här fa / then skamlikaSTa iak kan radha Flores ed Olson 1666 f. tha fan iak the sannelik, / hon hafhe radhith vith mik swik ib 1745 f. marsilius konung. .. oc gwenel iärl hafwa radhith swik widh roland STrand. 1853.">Från Sveriges medeltid. Utg. af G. E. Klemming. 1887--89. SFSS.">Prosadikter (Karl M) 266. bibnringa. med personens dat. och sakens ack. thänna widherkännilse maagh mz sakto jämwäl osköniogom rädhas (persuaderi) SpV 44. 18) begSTephens. 1849.">Iva sig. Se SDw 2: 1283.

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • rada.
  • lratha Saml 34: 280. raade Stb 5: 95 (1516). rädha: -as SpV 44.
  • radhr SpV 157 ; MP 5: 1328. lpl. 2 pers. rade GPM 2: 316 (1508?).
  • raadhe Arnell Brask Bt 28. imperf. rädh SpV 51+; JMPs 354. redh SD 8: 195 (1862): MP 5: 39.
  • reedh Vm Fornm Årsskr 3: 88 (1371). radde STb 2: 190 (1487);; NMU 1: 14 (1488).
  • rädhe JTb 55 (1467). rade Uppl. Lagmansdomb 70 (1498). raadde ib 113 (1493). pl. 1 pers. lrädhom Nio landl rör Vkl l226 (1428). 3 pers. rädhoSD 8: 195 (1362); ib NS 3: 122 (1416). part. pres. radene Hist. Tidskr. 1: 400 (1506). part. pet. radhin Prosadikter (arl) 59.
  • radhith Prosadikter (Karl M) 266. rodeth Uppl Lagsmansdom 71 (1493). rath JTb 65 (1475). raat[h) Vårtrup 136; JTb 110 (1525) ).
  • radha sik , 1) skaffa sig, skaffa. then thet (ɔ: harnesk) ey hawer, han rada sik än ther epter STb 1: 428 (1459, Burspr.) (jfr: then thet ey haffuer, han köpa sigh harnisk ib 443 (1462, Burspr.)). then. .. som vtan skadha vil nydhir koma aff högdhinne, han radhir sik en godhan starkan stigha MP 5: 128.
  • radha til , 1) tillråda. Se Sdw 2: 1283. 2) skaffa fram, göra i ordning. jtem holle ferdigan allan fiskeredhskap och raadhe til tyrj om winthren til warfiskith Arnell Brask Biᴵ 28. - Jfr tilradha. - Jfr be-, bot-, for-, unt-radha (Sdw 2: 830), ävensom oradder.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚱᛆᚦᚼᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Works and authors cited:

MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
JTb
Jönköpings stads Tänkebok från 1456--1548. Utg. af C. M. Kjellberg. 1910--19. Bilaga till Meddelanden från Norra Smålands Fornminnesförening h. 2--5.
Prosadikter
Prosadikter från Sveriges medeltid. Utg. af G. E. Klemming. 1887--89. SFSS.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
NMU
Närkes medeltida urkunder I. Riseberga kloster. Utg. av K. G. Grandinsson. 1935.
Fl
Flores och Blanzeflor. Utg. af G. E. Klemming. 1844.
Fr
Hertig Fredrik af Normandie. Utg. af J. A. Ahlstrand. 1853.
Iv
Herr Ivan Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.
PM
Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
GPM
Gamla papper angående Mora socken. II. Arvid Siggessons brevväxling. Utg. av L. Sjödin och A. Pers. 1932.
Nio handl rör Vkl
Nio handlingar rörande Vadstena klosters fridlysta område, dess inhägnad, tomter och byggnad samt frihet från intrång. I Småst på Fsv.
SpV
Speculum Virginium -- Jungfruspegel -- öfvers. från latinet af Mathias Laurentii. Utg. af R. Geete. 1897--98. SFSS.
Vårfrup
Handlingar på svenska rörande 'Vårfrupänningen' till Vadstena klosters byggnad och underhåll. I Småst på Fsv. Växtförteckn. fr. slutet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14. Växtförteckn. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14.
➞ See all works cited in the dictionary

Back